En kamp om själar - Doria

märkbart skulle ha avtagit. 114 I ett tal som biskop Jaakko Gummerus höll
efter inbördeskriget ingick en resumé av det som hände under tiden före
inbördeskriget. Han talade om en bildad klass, ”kallsinnig och främmande
för kyrklighet och kristendom”. 115 Vid det lagstadgade prästmötet i Borgå
1917, på tröskeln till inbördeskriget, gav biskop Herman Råbergh en
översikt över läget i stiftet och sade bland annat:
114 Kena 1979, 19-22, 342. Jag ställer mig något tveksam till detta. När jag har studerat
de ledande teologernas uttalanden före och efter inbördeskriget får jag en helt annan
bild av situationen i kyrkan än den som Kena målar upp. Jag har i min forskning valt
att i första hand lita på de uttalanden som vid denna tid gjordes av de ledande
teologerna i Finland.
115 Gummerus 1918, 43-66. Talet hölls vid det svenskspråkiga enskilda prästmötet i
Åbo 20.8.1918. Det utgavs också som särtryck. Se även Ijäs 1993, 422.
116 Pmprot. (Porvoo) 1917, 47.
117 Gummerus 1918, 8.
62
Hvad otrosriktningarna beträffar, så må här nämnas, att de bildade i stort sedt
försmå ordet och sacramenten samt ansluta sig till sådana lifsåskådningar, som stå
främmande för kristendomen. Orsaken till mångens affall från den engång erfarna
sanningen är den, att man lägger vigt vid teoretiska lärosatser angående gudomliga
ting och förbiser den öfning af sanningen, som dock är hufvudsaken i kristendomen,
hvarförutan all kunskap mera förhärdar än uppbygger, men hvilken
sanningen tillför människan andelig kraft att lyda och följa Guds vilja i hennes inre
och yttre lif. Vår tid behöfver framför allt praktisk, lefvande kristendom, som visar
sig i verk och gärning, i lydnad för Guds vilja. Genom denna lydnad öppnas ock
hjärtat för personlig erfarenhet af Guds ords eviga värde. 116
Gummerus i sin tur konstaterade hur kritiken mot kyrkan smittade av sig.
”De bildade ståndens exempel verkade nedåt.” Enligt honom hade också
socialdemokratin, ”trots den i dess officiella program intagna satsen, att
religionen är en privatsak” börjat agera mot kristendomen och kyrkan. Han
menade att
socialismen blev för sina anhängare icke blott en ny samhällslära; den blev rent av
en ny religion med sitt messianska rike av jordisk salighet och en ny sedelära, som
ställde klasshatet som drivande motiv och klassintresset som värdemätare för gott
och ont. 117