En kamp om själar - Doria

skulle sålunda inträda ”i de fria och oberoende folkens skara”. Bolsjevikernas
centralkommitté i Ryssland erkände Finlands självständighet den
31 december 1917. 35
Hur det självständiga Finland skulle utvecklas var lantdagen också
oense om. Socialisterna ville ha ett socialistiskt Finland, medan de
borgerliga ville bevara den rådande samhällsordningen. Valnederlaget i
oktober hade skapat missnöje bland socialdemokraterna och nu hade
bolsjevikrevolutionen i Ryssland visat att man hade möjligheter att uppnå
sina politiska mål på andra sätt än på rent parlamentarisk väg. Det som inte
kunde uppnås genom majoritetsbeslut kunde förverkligas med våld. 36 Den
finländska arbetarrörelsen gled nu in på en alltmer revolutionär kurs. Då
någon organiserad ordningsmakt inte längre existerade började man på
olika håll bilda frivilliga ordningsstyrkor. Den tilltagande misstron mellan
de borgerliga och socialisterna ledde snabbt till en tudelning av hela det
finländska samhället. 37
På borgerligt håll såg man med oro på den förbrödring som uppstod
mellan de röda och de ryska soldaterna. De borgerliga fick sina skyddskårer
i maj 1917, men dessa kom igång på allvar först efter storstrejken
(d.v.s. i november 1917). Socialisternas röda garden inledde sin verksamhet
i maj 1917. 38
Den skyddskårsrörelse som syftade till att med vapen i hand driva
ryssarna ur landet, torde ha fått sin början i den ”brandkår” som i maj 1917
bildades i Korsholm av pastor August Reinhold Hedberg. 39 Efterhand
började skyddskårerna på olika håll i Finland etablera förbindelser med
jägarna i Tyskland, medan det röda gardet beväpnades av de ryska
trupperna i landet. Inom det socialdemokratiska partiet fanns vid denna tid
35
Jussila & Hentilä & Nevakivi 2000, 121-122.
36
Puntila 1963, 108. Vid valet efter novemberrevolutionen fick bolsjevikerna bara ca
en fjärdedel av rösterna. Den konstituerande församlingen sammanträdde 18.1.1918,
men upplöstes av bolsjevikerna följande dag. Se även Virrankoski 2001, 716.
37
Thermaenius 1923, 31.
38
Jussila & Hentilä & Nevakivi 2000, 126. De röda var i slutet av 1917 30.000. De
vita var i början av 1918 40.000.
39
A. R. Hedberg var född 7.1.1862. Han satt i lantdagen för svenska folkpartiet åren
1907 och 1908. Han var präst i Korsholm. Se Godenhjelm 1916, 27; Paavolainen 1986,
22; Finland 1917-1920 1993, 293.
36