23.08.2013 Views

En kamp om själar - Doria

En kamp om själar - Doria

En kamp om själar - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

farten upplevde en tillbakagång. Skeppsbyggeriet i Hammars avvecklades,<br />

medan ångsågen byggdes ut. 71 Redan 1913 kunde ångsågen producera<br />

inemot 33.000 standardsågade trävaror. 72 Det var ångsågen s<strong>om</strong> i stor<br />

utsträckning gav sysselsättning åt traktens befolkning. <strong>En</strong> betydande<br />

bebyggelse på arrendet<strong>om</strong>ter i Hammars gjorde sig gällande.<br />

Men det fanns flera ångsågar i trakten. År 1875 började Tolkis ångsåg<br />

vid Kattsundet producera trävaror. Efter två konkurser köpte August<br />

Eklöfs aktiebolag år 1885 ångsågen. Invid ångsågen anlades år 1893 en<br />

cellulosafabrik. De anställdas antal torde ha uppgått till <strong>om</strong>kring 90<br />

personer. 73 År 1895 byggde konsul Carl Fredrik Tojkander Johannisbergs<br />

ångsåg vid Borgå å. Efter att ha haft flera ägare köptes också den ångsågen<br />

av Eklöf Ab. Detta skedde efter inbördeskriget 1919. Den kallades senare<br />

för Hattula såg. De anställdas antal 1917 torde ha varit 88. 74 Ytterligare<br />

kan nämnas Bergstad såg med 14 anställda och Illby såg med 13 anställda.<br />

Många tegelbruk grundades också i socknen. I mitten av 1800-talet<br />

fanns det ett tegelbruk s<strong>om</strong> gav befolkningen i Saxby dess utk<strong>om</strong>st. Det<br />

sista teglet tillverkades år 1918. I Teissala slog man redan år 1884 tegel<br />

och verksamheten fortsatte ända in på 1930-talet. 75 År 1890 anlade<br />

byggmästare Otto Wahlsten från Helsingfors Tolkis tegelbruk på östra<br />

sidan av Tolkislandet. Tegelbruket såldes senare till ett nybildat företag,<br />

Tolkis Tegelbruks Aktiebolag. I Kerko grundade Emil Lampinen 1901 en<br />

skidfabrik, s<strong>om</strong> senare övertogs av ett aktiebolag. Industriarbetarnas antal<br />

var nästan lika stort i socknen s<strong>om</strong> i staden. Deras sammanlagda antal var<br />

år 1910 2.583, d.v.s. drygt 13% av befolkningen. Räknar vi med arbetarna<br />

71<br />

Nevanlinna 1995, 60. Vid grundandet av Borgå ångsåg k<strong>om</strong> många arbetare från<br />

andra delar av Finland: Askola, Hartola, Heinola, Joensuu, Jorois, Joutsa, Jäppilä,<br />

Kerimäki, Kesälahti, Kuopio, Kymmene, Laukas, Nurmo, Orimattila, Padasjoki,<br />

Pukkila, Sibbo och Viborg. Detta var givetvis orsaken till att de finskspråkigas antal<br />

var förhållandevis stort.<br />

72<br />

Selén 1997, 149.<br />

73<br />

Selén 1997, 151.<br />

74<br />

Allardt 1928, 599-600; Borgåbladet 8.10.1994. U. Junkkila skriver i en artikel<br />

”Borgå lk i början av 1900-talet” <strong>om</strong> de anställdas antal. Junkkila nämner ytterligare<br />

Näse Hästskofabrik, Tjusterby och Veckoski elverk, mejerierna i Hummelsund,<br />

Sannäs, Ebbo och Illby. Handelsbutikernas antal år 1916 var 35 stycken.<br />

75<br />

Grefberg 1930, 34.<br />

50

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!