En kamp om själar - Doria

förbud mot tvångsrekrytering hade utsänts en månad tidigare. Den 18 mars
1918 hade nämligen chefen för Röda Gardets generalstab, August Wesley
utsänt följande förordning:
539 Efter 1809 1981, sidan för år 1918.
540 Nyberg 1983, 208; Helsingius 1918, 192.
541 Ignatius & Soikkeli 1924, 23.
220
TILL DE RÖDA GARDERNA. Förordning. Till chefskapets känedom har kommit
att å en del orter i Karelen tvångsintagning till Röda Gardet skulle ägt rum. Dessa
rykten har blott delvis grund. Oaktat detta förnyar vi vårt tidigare utfärdade
förordnande: att å de områden, varest Finlands Röda Garden värkar, icke är och
icke får råda tvångsvärnplikt. Om på någon ort tvångsintagning till vår armé ägt
rum, står ett sådant tilltag i strid mot förordningarna, och sådan personer må genast
befrias från att kvarstå i gardets leder. 539
Det som däremot förekom i Borgåbygden var att de som anslöt sig till de
röda fick löfte om sold (avlöning). De blev lovade bröd och en lön på 350 -
450 mk i månaden. 540 Att den sedan inte alltid utbetalades är en annan sak.
I Hannes Ignatius och Kaarle Soikkelis bok om ”Frihetskriget i Finland
1918”, påstås att de arbetare som inte hörde till någon organisation
tvingades gå med i gardet under hot om att de annars skulle förlora sina
brödkort. 541 Att något dylikt skulle ha förekommit i Borgåbygden finns inte
noterat i de källor jag har haft tillgång till. Följden av tvångsrekryteringen
blev alltså i det stora hela resultatlös. Detsamma gällde löftet om sold som
inte heller fick någon större betydelse för mobiliseringen av de röda i
Borgåbygden.
14.1.4. De sociala orsakerna till inbördeskriget
Grogrunden för den socialistiska kampen hade i första hand varit den
sociala orättvisa och den nöd som många levat i. Det var besvärliga och
fattiga tider i Borgåbygden liksom i hela Finland, men ändå var
förhållandena i Borgåbygden knappast sämre än på många andra håll i
landet.