23.08.2013 Views

En kamp om själar - Doria

En kamp om själar - Doria

En kamp om själar - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Waahto f. 1888 och Frans Munittula f. 1886. 373 I Lahtis blev, s<strong>om</strong> jag<br />

tidigare nämnt, en röd från Borgå landsk<strong>om</strong>mun avrättad. Det skedde den<br />

7 maj 1918. Det var en femtonårig flicka s<strong>om</strong> hette Dagmar Irene Hjort,<br />

f. 27.11 1902. Hon var hemmahörande i Gammelbacka. Hon hade inflyttat<br />

tillsammans med sin familj från Esbo år 1914. Hennes far Karl August dog<br />

19.6 1918 i fånglägret i Riihimäki. Hon var ett av familjens sju barn. Den<br />

äldste brodern blev dömd till tre års tukthus s<strong>om</strong> röd. Huruvida de andra<br />

i familjen skulle ha varit röda finns det inga anteckningar <strong>om</strong>. Brodern<br />

utflyttade senare till Esbo. 374<br />

I kyrkboken står det bl.a. att Dagmar Hjort hade uppträtt i manskläder.<br />

Varför denna notering förek<strong>om</strong>mer kan hänga samman med att man i något<br />

skede i fånglägren uppenbarligen krävde att kvinnorna skulle klä sig i<br />

klänning. Det är ändå svårt att tänka sig att detta skulle ha varit orsaken till<br />

att hon blev skjuten. <strong>En</strong> mer sannolik orsak är att Dagmar Hjort deltog i<br />

slaget <strong>om</strong> Tammerfors, där kvinnor klädda s<strong>om</strong> män stred på de rödas sida.<br />

När de röda leden började ge vika kastade den röda ledningen in kvinnor,<br />

s<strong>om</strong> enligt historieskrivningen stred s<strong>om</strong> djur. Det berättas att de vita inte<br />

ens alltid var medvetna <strong>om</strong> att det var kvinnor, till och med unga flickor,<br />

s<strong>om</strong> de kämpade mot. Det blev klart först när de sett vilka s<strong>om</strong> stupat i<br />

striden. Tammerforstidningen Aaamulehti skrev den 24 april 1918 att det<br />

inte bara gällde att rensa folket från ”det manliga avskummet” utan även<br />

från ”det värsta slöddret”, det vill säga kvinnorna, efters<strong>om</strong> man annars vid<br />

upprensningen inte kunde k<strong>om</strong>ma fram till ”varböldens djupaste och mest<br />

hemliga rötter”. 375 I Borgåbladet den 7 maj 1918 ingick en artikel <strong>om</strong> de<br />

röda kvinnornas grymhet. <strong>En</strong>ligt den kunde ord inte<br />

373<br />

BKSA I F:11, 383; BKSA I F:15, 118.<br />

374<br />

BKSA I Aa:35, 633.<br />

375<br />

Ylikangas (1993b, 379) skriver att de kallades för ”furier” p.g.a. sitt hänsynslösa<br />

beteende. Se även Aamulehti 24.4.1918; Upton 1981, 229.<br />

376<br />

Borgåbladet 7.5.1918.<br />

140<br />

beskriva, huru dessa furier fullgjorde sitt ohyggliga värv. Har någonsin ordet<br />

”slaktare”, de rödas ständiga beskrivning på landets hederliga befolkning, varit på<br />

sin plats, så nog var detta tillfället, då de röda kvinnosoldaterna gingo till anfall<br />

mot hundratals försvarslösa, utsvultna fångar. 376

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!