En kamp om själar - Doria

Det religösa livet på nationell nivå under inbördeskriget har jag belyst
genom tidigare befintlig litteratur och forskning. För redogörelsen av den
evangelisk-lutherska församlingens verksamhet i Borgåbygden under inbördeskriget
har jag i första hand använt mig av material som inte tidigare
publicerats. Här är det fråga om kyrkorådsprotokoll, läsförhörsprotokoll
samt tidningsartiklar. Genom att använda mig av icke tidigare publicerade
protokoll och verksamhetsberättelser från olika föreningar och frikyrkor
har jag kunnat klargöra hur aktiva dessa föreningar och frikyrkor har varit
vid denna tid. 17 Delvis har jag också med hjälp av detta material lyckats få
reda på antalet församlingsmedlemmar som deltog i föreningarnas och
frikyrkornas aktiviteter.
För att klargöra hur tiden efter inbördeskriget gestaltade sig för församlingen
i Borgåbygden har jag i första hand använt mig av opublicerat
material. Återigen har jag använt mig av material ur församlingens arkiv.
Det är statistiska uppgifter, kyrkoråds- och kyrkostämmoprotokoll, visitationsberättelser,
läsförhörsprotokoll, kyrkotuktsböcker, skriftskollängder
samt givetvis uppgifter ur församlingens kyrkböcker.
Allt detta har jag kompletterat med föreningarnas och frikyrkornas
protokoll och verksamhetsberättelser. Jag har också använt mig av artiklar
ur bygdens lokaltidningar, vilka varit till stor hjälp när jag försökt få en
uppfattning om hur samhället såg ut efter att inbördeskriget var över.
Vidare har jag gjort ett antal intervjuer med församlingsbor som har haft
hågkomster från den tid undersökningen omspänner.
1.4. Metod och uppläggning
I undersökningen har jag använt mig av genetisk metod. Uppläggningen
är diakron och själva framställningen är indelad i fyra huvudkapitel.
17 Termen frikyrklighet används i avhandlingen som en samlande beteckning för de
religiösa riktningar som under slutet av 1800-talet vann fotfäste i vårt land och som
ställde sig mer eller mindre kritiska till den evangelisk-lutherska kyrkan. När jag talar
om frikyrkligheten i Finland avser jag inte endast sådana riktningar som t.ex.
baptismen och metodismen utan även den gren av väckelsen som stod waldenströmianismen
i Sverige nära och som hade mottagit starka intryck från den anglosachsiska
världen med dess praktiska kristendomstyp.
26