En kamp om själar - Doria

Bonsdorff, Eino Sormunen, Elis Gulin och G. O. Rosenqvist). 126 Tillsammans
med det tidigare bildade Lördagssällskapet kom Måndagssällskapet
att få stor betydelse att i ”ungkyrklig anda” samla kyrkfolket. Ungkyrkorörelsen
betonade folkkyrkan och dess inremissionerande uppgifter liksom
vikten av att väcka församlingsmedvetandet, samtidigt som den hade en
stark tro på folkkyrkans möjligheter att utveckla kyrkolivet. 127
Den kyrko- och religionsfientlighet, men också den laglöshet och det
våld som vid denna tid förekom i samhället, gjorde att man bland kyrkfolket
önskade att kyrkan på något sätt skulle profilera sig. Uleåborgsbiskopen
J. R. Koskimies föreslog sålunda hösten 1917 att kyrkans
samtliga biskopar skulle skicka ut ett herdabrev för att lugna folket.
Meningen var att det i herdabrevet utöver anklagelserna om anarkism
också skulle ingå en allvarlig uppmaning till fred och endräkt. 128 Ärkebiskop
Gustaf Johansson förkastade emellertid tanken om ett uttalande
med motiveringen att man bättre stödde den borgerliga regeringen genom
att tiga och hålla sig neutral. Det var enligt ärkebiskopen ingen mening att
föra ett samtal med socialisterna eftersom de var, som han uttryckte det,
”berusade av sin makt”. 129 Johansson önskade att kyrkan skulle ställa sig
på sidan om de oroligheter som många insåg att var på kommande. Det
var ett beslut som kritiserades av den konstitutionella linjens representanter,
till vilka bl.a. domprosten Edvard Hannula i Borgå hörde.
Man kan slå fast att kritiken mot kyrkan, dess tro och dess ställning i
samhället vid denna tid huvudsak kom från två håll. För det första kom
kritiken från en grupp bildade, av vilka många stod universitetsvärlden
nära. De hade ryckts med av upplysningstidens och den därpå följande
kulturdebattens nya tankar och idéer och stod därför av ideologiska orsaker
i opposition till kyrkans lära. Här är det skäl att notera att en ytterligare
anledning till kritiken mot kyrkan kan ha haft sin orsak i att kyrkans högsta
ledare ärkebiskop Gustav Johansson hört till den s.k. undfallenhetslinjens
män.
126 Kena 1979, 25.
127 Björkstrand 1976, 29.
128 Mustakallio 2002, 243; Murtorinne 2000b, 82.
129 Kena 1979, 37-38; Murtorinne 2000b, 88; Mustakallio 2002, 193-194.
65