En kamp om själar - Doria

Skrivelsen bygger på de tankar som formulerades av den liberalism som
följde naturalismen i spåret. I citatet är liberalismens tankar starkt generaliserade
och textens udd är riktad mot kyrkan och dess lära. I samband med
en diskussion kring frågan om ”Kyrkan och vår bildade klass” vid prästmötet
1917 förekom en del uttalanden av Borgålektorn och teologen Knut
Albert Segerstråle. 139 Segerstråle var synnerligen aktiv inom församlingen,
liksom också i olika kristna föreningar. Han var bl.a. ordförande för
Kristliga Föreningen för Unga Män (K.F.U.M.) under många år. Han var
vidare medlem i det tidigare nämnda Lördagssällskapet. Enligt protokollet
från prästmötet hade Segerstråle uttalat sig på följande sätt:
139
Knut Albert Segerstråle föddes 1862 och dog 1920. Han blev teol.kand. 1893 och
prästvigdes 1897. Han var lektor vid Borgå lyceum i religion, psykologi och logik. Han
publicerade predikningar. Han var scoutledare och skyddskårsman. Se Borgå lyceum
1873-1923 1923, 39, 90-91.
140
Pmprot. (Åbo) 1918, 8,13.
141
Anders Theodor Lindh var född 13.10.1833 och son till domprosten Daniel Lindh
född 3.9.1796, se BKSA I Aa:19, 463; BKSA Ab:9, 463; Juva 1960, 37.
142
Selén 1997, 468-470.
70
Stora andliga försänkningar finnas hos de bildade, och prästen har anpassningsskyldigheter
efter de bildades krav. Många brister vidlåter kyrkan, och därför hava
de bildade dragit sig undan. Kyrkan bör nu söka tillmötesgå deras berättigade
anspråk. Särskilt vid den enskilda själavården bör man hava en vaken psykologisk
blick. […] Svalget mellan de bildade och prästen ligger däri, att han ej umgås med
de bildade i församlingen”. 140
Segerstråles uttalande visar att det i Borgå synbarligen pågick en
kulturdebatt som hade fått de intellektuella i staden att fjärmas från kyrkan
och deras verksamhet. Den som på ett särskilt sätt aktualiserade kulturdebatten
i Borgåbygden var förre domprosten Daniel Lindhs son,
justitierådmannen Anders Theodor Lindh. 141 Denne hade många järn i
elden. Det kan noteras att han var en av de första ”skärgårdsdiktarna” i den
finlandssvenska litteraturen. Hans mest kända verk som diktare torde vara
”Nylänningarnas marsch” som han skrev till den nyländska studentavdelningens
årsfest 1867. 142 Han studerade till en början fysik och
matematik, i vilka ämnen han avlade kandidatexamen. Han blev forstmästare
i Sverige och avlade därefter filosofie- och juriskandidatexamen.
År 1874 blev han justitierådman i Borgå.