En kamp om själar - Doria

läsförhöret, informationsmonopolet i samband med högmässorna och
kyrkotukten. Jag väljer att som illustration rekapitulera vad som hände med
kyrkotukten. Att den mer eller mindre upphörde vid denna tid är
uppenbart. Anteckningarna rörande kyrkotuktsärenden började försvinna
redan vid sekelskiftet. Efter att dessa anteckningar under 1800-talets slut
kunde uppgå till omkring 40 per år, var de år 1913 endast elva till antalet.
Efter detta sker en liten ökning under åren 1914 och 1915, då de är 19
respektive 18. Därefter blir ärendena kontinuerligt färre. I tabell 38
framgår utvecklingen på detta område efter inbördeskriget. Man kan alltså
notera att kyrkotukten så gott som helt upphörde efter inbördeskriget.
Visserligen hittar vi några anteckningar efter 1919 som berör lägersmål
(lönskaläge) och oenighet i äktenskapet, men som auktoritetsutövning kan
man nog slå fast att kyrkotukten försvann i och med inbördeskriget. Av
samtliga 27 kyrkotuktsanteckningar efter år 1917 var 26 sådana som
handlade om utomäktenskapliga barn och oenighet i äktenskapet. 585 Inte
heller lägersmålen tycks längre ha betraktats lika allvarligt som under tiden
före inbördeskriget. Många av dem som antecknades för lägersmål tycks
ha upprepat sin förseelse flera gånger. Sålunda fanns det en kvinna som
fem gånger fick anteckning om lägersmål. Man kan således med fog påstå
att kyrkans auktoritet när det gällde kyrkotukten definitivt bröts i samband
med tiden för inbördeskriget. Som jag har visat med mitt exempel var det
inte inbördeskriget som gjorde slut på anteckningarna utan mycket annat
som hände i samhället samverkade till denna utveckling. 586 Det finns heller
ingenting som tyder på att denna auktoritetsförlust för kyrkan skulle ha fått
folket att lämna församlingen.
585 BKSA I Hb:3, 142-146.
586 Schmidt 1998, 41-90; 143-145.
238