En kamp om själar - Doria

4. Kyrkan konfronteras med de
nya kulturströmningarna från Europa
Det är skäl att här ge en kort bakgrund till den kulturdebatt som på många
sätt kom att beröra kyrkan och dess förkunnelse vid denna tid. Kyrkan såg
nämligen inbördeskriget dels som en ideologisk, dels som en socialetisk
kamp. Det är dock av vikt att notera att begreppen ”kyrka” och ”församling”
i min avhandling ofta är relaterade till de ledande teologerna, d.v.s
prästerna När jag skriver att ”kyrkan” uttalar sig, att ”församlingens” åsikt
var den eller den, så är det fråga om synpunkter som dessa teologer
framförde som jag syftar på. I andra hand förekommer termerna ”kyrka”
och ”församling” i betydelsen alla kyrkans eller församlingens medlemmar.
Slutligen finns det också avsnitt i avhandlingen där ordet ”kyrka”
helt enkelt står för den byggnad, där församlingen firade sin gudstjänst.
Min avsikt är inte att göra en övergripande analys av hur kulturströmningarna
påverkade samhällssynen och kyrkan. En sådan har när det
gäller kyrkan bl.a. Mikko Juva gjort i sin undersökning ”Valtiokirkosta
kansankirkoksi” (Från statskyrka till folkkyrka). Jag vill i det följande
endast nämna några av de filosofer som i kulturdebatten kom att spela en
för den kristna tron viktig roll.
Kulturdebatten nådde i första hand huvudstaden och universitetsvärlden,
men fick också återverkningar ute i bygderna. Den hämtade med
sig tankar och idéer som åstadkom förändringar på många områden. När
Charles Darwin år 1859 framförde sin teori om arternas uppkomst gav den
startsignalen till det som kunde kallas för naturalismen som i sin tur gav
upphov till divergerande samhällssyner. 109
109 Ahlgren 1952, 488-493, 628; Åberg 1952, 15.
60