En kamp om själar - Doria

från förteckningen över utövade näringar blir antalet 4.499, vilket innebar
22,7% av hela bygdens befolkning. Anmärkningsvärt få var knutna till
hälsovården, vilket indirekt visar på hur illa samhället vid denna tid skötte
sina fattiga och sjuka.
I Borgåbygden fanns också vid tiden före 1918 ett stort antal personer
som enligt tabellerna var rentierer, eller som det hette: ”levde på sina
kapital och räntor”. Det var fråga om personer som hade det väl beställt
genom stora förmögenheter, vilka de vanligtvis hade ärvt. En del av dessa
hade köpt fastigheter och gårdar som de hyrde ut och de levde sedan på
räntorna från kapitalet.
3.4. Det profana föreningslivet i Borgåbygden
Vid tiden för inbördeskriget fanns i Borgåbygden ett mycket rikt föreningsliv.
Den allmänna utvecklingen skapade helt nya förutsättningar för
människorna att röra på sig. Arbetstiden hade reglerats och man hade
pengar som man kunde använda. Tidningar, i vilka föreningarna kunde
annonsera sina sammankomster, blev hela tiden allt mera allmänna. Nya
transportmedel, såsom bil, buss och tåg, blev allt vanligare bygden. Av
speciellt intresse för denna undersökning är de föreningar som på något
sätt fick betydelse för inbördeskriget. Jag har valt att i detta avsnitt i första
hand behandla arbetarföreningarna samt därtill notera övriga profana
föreningar som fanns. 76 Det är här fråga om ungdoms- och allmogeföreningar
samt olika intresseföreningar. I ett helt separat avsnitt kommer
jag att ta upp de kristna föreningarna, som kom att vara speciellt viktiga
under den tid inbördeskriget varade, då kyrkans verksamhetsmöjlighet på
grund av den osäkerhet som rådde i bygden var begränsad.
Som en följd av socialdemokratins allt större betydelse i det politiska
livet i Finland grundades i Borgå ett flertal arbetarföreningar. När det
gäller att klargöra situationen inför inbördeskriget i Borgåbygden och
kartlägga spänningen mellan folkgrupperna är det viktigt att redogöra för
dessa arbetarföreningar samt registrera var i bygden de var verksamma.
76
Med profana föreningar avser jag i detta fall föreningar som inte har någon egentlig
anknytning till församlingen.
51