En kamp om själar - Doria

9.2.3. Gudstjänstlivet
Till det normala församlingslivet hörde gudstjänster, aftonsånger och
förrättningar. Antalet deltagare vid gudstjänsterna under inbördeskriget
sjönk från 3.000 till 2.500. Detta hade sin orsak i den allmänna osäkerhet
som rådde under de nio veckor som de röda hade makten i Borgåbygden.
Det var inte riskfritt att ta sig till kyrkan i Borgå stad, i synnerhet inte för
sockenborna. Det hade man blivit upplyst om inte minst genom lokalpressens
propagandafärgade information. Antagligen svalnade också det
till en början så livliga intresset bland de finskspråkiga att besöka
domkyrkan som de från och med den 24 oktober år 1917 hade fått rätt att
fira gudstjänst i.
Man hade i bygden också beaktat den strategi som många i kyrkans
ledning pläderat för, nämligen grundandet av kristna föreningar. Jag har i
ett tidigare avsnitt redogjort för det rika föreningsliv som uppstod i
Borgåbygden vid sekelskiftet. Med tanke på landet i stort var de kristna
föreningarnas andel anmärkningsvärt stor i Borgåbygden och vi kan
konstatera att församlingen indirekt genom dessa föreningar samlade mera
folk än någonsin tidigare.
Det bortfall vi kan notera vad gäller kyrkobesökarnas antal kompenserades
sannolikt med uppslutningen vid föreningarnas sammankomster.
Vid dem kunde man otvunget umgås, diskutera och vara tillsammans.
Utgående från protokoll och andra handlingar har jag räknat ut att ca 20%
av alla stadsbor år 1917 deltog i någon kristen föreningsverksamhet varje
vecka.
9.2.4. Åsiktsyttringar vid läsförhören
Man får en god bild av flera prästers inställning till samhällsutvecklingen
om man studerar protokollen från församlingens läsförhör. Det finns ingen
färdig modell enligt vilken protokollen skulle ha skrivits. Därför är en del
protokoll mycket detaljerade och även känsloladdade, medan andra är
mycket kortfattade och beskriver stämningen vid läsförhöret endast med
några få ord. Det man dessvärre också måste notera är att vissa för-
157