En kamp om själar - Doria

Genom att bl.a. aktivt delta i den debatt som fördes i tidningspressen
kom denna grupp att dra med sig många av tidens bildade. Här är det skäl
att notera att denna kritiska samling av intellektuella inte märkbart
engagerade sig i de för de fattiga viktiga sociala frågorna. De engagerade
sig visserligen inom folkbildningen och ofta också i jägarrörelsen men
något intresse för en eventuell omfördelning av rättigheter och fördelar
hade de knappast. De intellektuella var i första hand ynglingar från rika
familjer (många också svenskspråkiga) som aldrig egentligen haft några
ekonomiska bekymmer. De kunde därför röra sig i kretsar där pengar
egentligen ingenting betydde och där fattiga ingenting hade att hämta.
Säkert stämmer – åtminstone delvis – det som Heimer Lindström skriver
i sin undersökning ”Religion och politik” att ”när det blev trist i
Helsingfors kunde denna miljö utbytas mot Paris eller London.” 130 Denna
grupp tystnade nästan helt när inbördeskriget sedan stod för dörren.
Orsaken var antagligen att de själva insåg att de genom sin kritik av de
religiösa värderingarna som kyrkan stod för indirekt hade varit med om
och berett jordmånen för de oroligheter som var på kommande och som
hotade deras egen skyddade ställning i samhället.
I andra hand kom kritiken från den socialistiska arbetarrörelsen. Ett
beslut som underströk gränsdragningen till kyrkan och församlingen och
som allmänt har tolkats som kyrkofientligt gjorde socialdemokraterna vid
ett möte i Forssa 1903. 131 Där konstaterade man att religionen är en
privatsak och krävde att kyrkan och staten skulle skiljas från varandra,
vidare fordrade man att religionsundervisningen skulle slopas i skolorna.
Beslutet hade givetvis sin upprinnelse i den ideologiska materialism
som var rådande bland de som stod i rörelsens ledning. Detta kom också
tydligt fram i den socialistiska tidningspressen åren efter mötet i Forssa.
Det som sålunda hände var att man ställde sig i opposition till kyrkan, dess
tro och dess hävdvunna auktoritet. 132
130
Lindström 1973, 92-93.
131
Oittinen 1954, 136. Vid detta möte grundades det socialdemokratiska partiet.
Medlemmarnas antal vid grundandet var ca 9.500.
132
Lindström 1973, 111-112; Murtorinne 2000b, 27: Schmidt 1940, 273.
66