En kamp om själar - Doria
En kamp om själar - Doria
En kamp om själar - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
det s<strong>om</strong> skedde vid tiden för inbördeskriget ett första trevande försök till<br />
verksamhet. I det följande redogör jag i kronologisk ordning för de<br />
sammanslutningar s<strong>om</strong> bildades i Borgåbygden.<br />
Frälsningsarmen nådde Borgåbygden 1890. Bland initiativtagarna<br />
fanns Constantin Boije. Trettiofem år gammal hade han begett sig till<br />
Frälsningsarméns kadettskola i London tillsammans med Hedvig von<br />
Haartman och Alva Forsius. 278 De var de första kadetterna från Finland<br />
s<strong>om</strong> fick officersutbildning i <strong>En</strong>gland. Frälsningsarméns grundare William<br />
Booth utnämnde Boije till kapten och de två kvinnokadetterna till<br />
löjtnanter. Samtidigt blev Boije också utnämnd till ledare för Frälsningsarmén<br />
i Finland. Den 8 november 1889, endast ett par månader efter Boijes<br />
hemk<strong>om</strong>st till Finland, grundades Frälsningsarmén i Helsingfors. I augusti<br />
följande år grundades Borgåavdelningen s<strong>om</strong> var den första utanför<br />
huvudstaden. 279 Samma år s<strong>om</strong> avdelningen grundats tvingades dock Boije<br />
lämna Frälsningsarmén. Orsaken härtill var att han ansåg att Frälsningsarmén<br />
i Finland borde verka oberoende av London, efters<strong>om</strong> Finland var<br />
en del av Ryssland. Hedvig von Haartman däremot representerade den<br />
falang s<strong>om</strong> ville bevara kontakterna till London.<br />
Till ledare för Borgåavdelningen utsågs Maria Skarp och Sigrid Glad.<br />
Helt klippte Boije dock aldrig av banden till Frälsningsarmen. När general<br />
William Booth k<strong>om</strong> till Finland, besökte såväl generalen s<strong>om</strong> hans familj<br />
flera gånger Boije på hans gård i Illby. Boijes dotter Helmi anslöt sig till<br />
Frälsningsarmén och blev med tiden överste. 280 Den allmänna inställningen<br />
till Frälsningsarmén vid denna tid var i allmänhet rätt kritisk i Finland.<br />
Paavo Kortekangas har i en av sina undersökningar berört Frälsningsarméns<br />
verksamhet i Tammerfors och konstaterar att dess möten till en<br />
början hindrades med polisens hjälp. 281 I Borgåbygden torde förhållandena<br />
också ha varit besvärliga för den nygrundade armén. Ett belysande<br />
exempel på detta finner jag i en kungörelse från 1889, året innan<br />
Frälsningsarmén grundades i Borgå, skriven av dåvarande d<strong>om</strong>prosten<br />
Johan August Lindelöf. <strong>En</strong>ligt den förbjöds alla s<strong>om</strong> bodde på d<strong>om</strong>prost-<br />
278 Gulin 1951, 81.<br />
279 Heiman 1985, 126.<br />
280 Heiman 1985, 130; Gulin 1951, 8.<br />
281 Kortekangas 1965, 42.<br />
109
Change language