En kamp om själar - Doria

staden var givetvis förhållandet annorlunda. Av stadens 4.910 invånare var
307 jordbrukare (6,3%). Det totala antalet invånare i bygden var år 1910
19.821 personer och av dem var 11.862 sådana som fick sin utkomst från
jordbruket, vilket innebar 59,8%. Trots att jag inte har några exakta
uppgifter för år 1917 vågar jag anta att procentantalet för det året var
ungefär det samma.
En av församlingens lagstadgade uppgifter var att vart tionde år
uppgöra statistik över vilka näringar som utövades i bygden. Av statistiken
framgår utöver uppgifter om antalet personer som fick sin utkomst från
jordbruket också uppgifter om antalet personer som livnärde sig inom
andra näringsgrenar Siffrorna i tabell 2 omfattar inte bara näringsidkaren
utan också hans familj. För jämförelsens skull har jag också tagit med
statistiken för år 1918.
Tabell 2. Översikt över utövade näringar i Borgå socken.
Borgå landsförsamling 1910 1918
Jordbruk och dess binäringar 11555 11362
Industrier 1163 1304
Kommunikationsväsendet 643 566
Handel 82 89
Offentlig verksamhet 47 34
Undervisning 62 113
Hälsovård 6 8
Fria näringar – 2
Övriga icke uppräknade yrken 145 136
Arbetare, daglönare etc. 925 874
Personer utan yrke 35 24
Rentierer, personer som levde på sina kapital och räntor 235 129
Medellösa, personer underhållna i asyl etc. 13 –
Okänt yrke - 7
Summa 14.911 14.648
Av tabell 2 och tabell 3 får man fram en hel del intressanta uppgifter om
näringsstrukturen hos befolkningen i Borgåbygden. Inledningsvis kan man
konstatera att spridningen mellan olika näringar är stor.
48