En kamp om själar - Doria

att gårdarna kring salutorget hade försetts med kulsprutor och skyttegravar.
331 Borgåbladet vederlade beskyllningarna och fastslog att artikeln
i Työmies var full ”av vidunderliga lögner.” 332
7.2. Inbördeskriget
Inbördeskriget bröt ut i slutet av januari år 1918 men redan hösten 1917
hade röda från Malm, Dickursby och Mellungsby gjort plundringståg till
Sibbo. Den 9 januari 1918 hade 150 röda från Malm utan framgång anfallit
de vita i Sibbo. Efter detta misslyckade anfall gick ryktet om att de röda
hotat återkomma, vilket ledde till att 400 vita hade samlats för att ta emot
anfallet. Inga röda kom, vilket eventuellt berodde på att det var nästan 40
grader kallt i Sibbo i början av januari. 333
Efter att Sibbo hade utsatts för anfall av de röda hade man i Borgåbygden
insett nödvändigheten av en organiserad skyddskår. Vid ett möte
den 13 januari 1918 i Borgå stad hade Borgåbygdens skyddskår bildats.
Kåren hade valt en stab bestående av fem personer. Till chef för skyddskåren
hade friherre Gustaf Silfverhjelm från Sannäs valts. Till instruktionschef
utsågs jägare Gunnar Stenbäck. Ytterligare valdes vid mötet direktör
Mårten Ekblom till chef för stadens och kapten Torsten Nummelin för
socknens skyddskårister. 334 De första ansatserna att bilda en skyddskår
hade faktiskt gjorts redan i juli 1917 och det första skyddskårsmötet hade
hållits samma år i augusti. Till detta möte hade ett hundratal unga män
samlats. I oktober och november 1917 uppstod också s.k. ordningsgarden,
som senare kallades för Röda garden, i Borgå stad, Tolkis och Hammars. 335
331
Työmies 29.1.1918.
332
Borgåbladet 31.1.1918.
333
Selén 1996, 123.
334
Allardt 1930, 342. Ytterligare hörde handlaren Oscar Lindholm till staben.
335 Selén 1996, 122-124; Tapiola 1918, 152; Finlands frihetskrig år 1918 1922, 252,
255. Här kan vi läsa hur det under år 1917 grundades skyddskårer också i Andersböle
(15.8), på Vessölandet (20.8) och i Illby (5.11). Se även Skyddskårister och Lottor i
svenska Nyland 1944, 29.
128