Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

ifrågasättas, eftersom det är dessa organisationsenheter som främst används
vid en insats. Hemvärnets förmåga att samverka med civila myndigheter ska
enligt regeringen och Försvarsmakten öka, men hur detta ska ske har inte
tydliggjorts av regeringen i styrningen av myndigheten eller av Försvarsmakten
i sin styrning av hemvärnsförbanden.
I praktiken, visar granskningen, har såväl hemvärn, förband och säkerhets-
och samverkanssektioner samverkat med det övriga samhället i varierande
utsträckning. Granskningen visar att det finns exempel där det förekommer
täta kontakter mellan exempelvis en kommun och representanter för ett
hemvärnsförband. Kommunerna har i dessa fall goda kunskaper om det lokala
hemvärnets resurser. Men, precis som när det gäller övriga förberedelser för
uppgiften, är detta inte ett resultat av Försvarsmaktens interna styrning utan
det sker vid sidan av den formella ram som har fastställts. Det kan i stället
bygga på lokala initiativ, personliga kontakter och erfarenheter från förr. Det
handlar även om graden av initiativ från det övriga samhället.
Riksrevisionen menar att det är positivt med lokala initiativ, men för att stärka
systemet bör Försvarsmakten genom formell styrning tydliggöra att samverkan
ska kunna ske även på lokal nivå. Riksrevisionen menar att Försvarsmakten
kan bli en mer effektiv resurs och leva upp till sitt samverkansansvar, genom
att i styrningen av samverkan tydligare inkludera de resurser som också i
första hand kommer att användas vid insatser till stöd för samhället. Det är
därför rimligt att myndighetens förband och hemvärn får en tydligare roll och
används för samverkan med
det övriga samhället.
I och med förslaget om regionala ledningsstaber förväntar sig regeringen
att Försvarsmaktens förmåga att samverka ska förbättras. Riksrevisionen
kan konstatera att regeringen i sitt regleringsbrev angett begränsningar
avseende det totala antalet befattningar vid de regionala staberna och att de i
huvudsak ska utgå från den befintliga strukturen. Givet denna begränsning vill
Riksrevisionen dock påpeka att regeringen och Försvarsmakten bör säkerställa
att Försvarsmaktens förmåga att samverka stärks.
Sammantaget är Riksrevisionens bedömning att Försvarsmaktens samverkan
med det övriga samhället behöver förbättras, inte minst på lokal och regional
nivå. Det övriga samhället har ett viktigt ansvar, men Försvarsmakten bör i
högre utsträckning utnyttja sina organisationsenheter även på lokal nivå för
att stärka samverkan med samhället.
Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser
113 RIKSREVISIONEN