Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

4.2.5
4.2.6
Konsekvenserna av detta alternativ är mycket omfattande då det regionala
inflytandet och närvaron i huvudsak utgår. Stora brister uppstår också i
förmågan att samordna territoriell verksamhet med syfte att understödja
operationer över Sveriges yta. 159
Militär centralisering parallellt med civil förskjutning mot lokal nivå
Flera källor 160 tar upp som ett problem att Försvarsmakten centraliserats
samtidigt som tyngdpunkten i det övriga samhällets ansvar för
krishantering förskjutits mot lokal nivå. Försvarsmaktens lednings- och
samverkansfunktioner har skurits ned och centraliserats. Det övriga samhällets
ansvarsfördelning när det gäller kriser har gått i motsatt riktning. Förhållandet
ska ha lett till att etablerade nätverk, kontaktytor och samverkansformer
minskade. De funktioner som nu samverkar med civila myndigheter har inte
motsvarande ansvar och mandat som sina motparter.
I granskningen har både civila och militära företrädare påpekat att detta har
försämrat möjligheten att utnyttja Försvarsmakten som förstärkningsresurs.
Det handlar bland annat om att möjligheterna för aktörer i det övriga samhället
att få information om Försvarsmakten har försämrats. På samma sätt påverkas
Försvarsmaktens kännedom om det övriga samhället negativt. Exempelvis
får inte Försvarsmakten kunskap om vilka resurser som behövs och vid vilka
situationer som militärt stöd kan tänkas bli aktuellt.
Resurserna för samverkan har minskat
År 2007 minskade antalet tjänster på samtliga säkerhets- och
samverkanssektioner och antalet tjänster som arbetade med samverkan
minskades avsevärt. Totalt har de fyra sektionerna mycket få personalresurser
avsatta för samverkan över hela landet. Vid respektive sektion arbetar 8–10
personer. Men det är bara 1–2 personer per sektion som har i uppdrag att
samverka med samhället. Det innebär att 5–6 personer totalt vid de fyra
samverkanskontoren arbetar med samverkansfrågor. 161
Enligt företrädare för myndigheten fanns det vid militärdistriktsstaberna
(det vill säga innan de lades ned 2005) cirka 40 personer, varav cirka 15 hade
i uppgift att arbeta med stöd till samhället och med samverkan.
159 Bilaga 1 till Försvarsmaktens budgetunderlag 2005, s. 29.
160 Exempelvis Kim Åkerman ”Nationell säkerhet – här och nu”; Kungl. Krigsvetenskapsakademins
handlingar och tidskrift, 2:a häftet 2009, Ann Ödlund ”Civil-militär samverkan i fredstida kriser
och under höjd beredskap”, FOI-R--3006--SE.
161 Intervju med företrädare för säkerhets- och samverkanssektioner.
Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser
59
RIKSREVISIONEN