Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

Det andra scenariot handlar om en kraftig skogsbrand i Gävleborgs län. Efter
en extremt varm och torr sommar drabbas hela landet av flera skogsbränder.
Gävleborgs län är ett av landets hårdast drabbade områden. Flera brandfronter
sprider sig snabbt i länet och vind och naturförhållanden gör bränderna
svårkontrollerade. Bränderna hotar bebyggelse, förstör ledningsstolpar och
drabbar elnät och telenät samt orsakar störningar i väg- och järnvägsnäten.
Hantering av kriserna i scenarierna
Båda scenarierna är av den karaktären att de föregås av viss förvarning,
och därmed kan viss beredskap upprättas. Länsstyrelserna som intervjuats
har framhållit att det troligtvis skulle förekomma kontakter med
Försvarsmakten i ett tidigt skede, antingen på initiativ av länsstyrelsen eller av
Försvarsmakten. Gävleborgs länsstyrelse har exempelvis upprättat en rutin där
samverkanskonferenser via telefon hålls vid vädervarning klass 2, och i dessa
konferenser ingår en representant för hemvärnet. Majoriteten av kommunerna
anger också att Försvarsmakten skulle kontaktas tidigt i scenariot, i första
hand rör det sig då om kontakter med representanter för hemvärnet. Det
framkommer dock att det på vissa håll inte är helt tydligt hur kontakten med
Försvarsmakten ska tas men att det på något sätt ska ske via Högkvarteret är
klart.
Riksrevisionens intervjuer visar tydligt att vid ovanstående krissituationer
skulle kommuners och länsstyrelsers resurser bli hårt pressade, varför stöd
utifrån skulle behövas. Försvarsmakten nämns i detta sammanhang som
en mycket viktig stödresurs. Både kommuner och länsstyrelser tycks vara
medvetna om att de inte kan räkna med eller planera utifrån att få ett visst
stöd från Försvarsmakten. I stället finns förhoppningar om att stöd kan
erhållas. En fördel med stöd från Försvarsmakten anses vara att myndigheten
är självgående, det vill säga har möjlighet att själv ansvara för förplägnad och
övrig organisation vid en insats. I granskningen har det dock framkommit
indikationer på att Försvarsmakten inte alltid har kunnat leva upp till detta.
Nedan beskrivs de behov som framhållits från kommuner och länsstyrelser,
kopplade till ovanstående scenarier. Majoriteten av dessa har även framträtt
som viktiga i enkätundersökningen. I stor utsträckning är samma behov
återkommande vid båda scenarierna, men de beskrivs separat för tydlighets
skull. För båda scenarierna gäller att uthållighet är viktig för att hantera
situationen, det vill säga att resurserna kommer att behövas under en
längre tid.
RIKSREVISIONEN 92 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser