Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

5.3
Sammanfattande iakttagelser
• Enligt Riksrevisionens enkät har 95 procent av landets länsstyrelser
och 59 procent av kommunerna haft någon form av kontakt med
Försvarsmakten de senaste två åren. Hemvärn respektive säkerhets- och
samverkanssektioner har varit de främsta kontaktytorna. Tät samverkan i
vissa kommuner beror främst på individuella initiativ.
• Samhället utgår delvis från stöd från Försvarsmakten i sin planering för
att hantera kriser men utan att precisera dess roll.
• Riksrevisionens enkät och intervjuer visar att kommuner och länsstyrelser
upplever Försvarsmakten som en viktig men otydlig stödresurs för det
övriga samhället vid kriser.
• Varierande grad av samverkan mellan länsstyrelser, kommuner och
Försvarsmakten skapar olika nivåer av kunskap om myndigheten i landet,
vilket i sin tur påverkar i vilken utsträckning Försvarsmakten inkluderas i
krisplaneringen. Kommuner och länsstyrelser har över lag en otydlig bild
av vad Försvarsmakten kan lämna för stöd.
• Den bristande kunskapen om Försvarsmaktens förmåga får en dubbel
effekt. Dels kan den leda till en övertro på vad myndigheten kan bistå
med. Dels kan den innebära att kommuner och länsstyrelser inte längre
ser på Försvarsmakten som en del av samhällets krishantering. Därutöver
påverkar den förmågan att beställa stöd från Försvarsmakten.
• Ett ansvar för att ta reda på vad Försvarsmakten kan bidra med vilar på
det övriga samhället, vilket kommunrepresentanter själva har påpekat.
Det har förekommit att kommuner förbisett att inkludera Försvarsmakten
vid exempelvis samverkansmöten eller i kontaktlistor och räknat bort
myndigheten i arbetet med krisberedskap.
RIKSREVISIONEN 86 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser