Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

1.4
Vidare har Försvarsmakten en uttalad uppgift att kunna fungera som ett stöd
för samhället vid kriser. Riksrevisionen menar därför att Försvarsmakten bör
avsätta tid och vidta åtgärder för att kunna lösa sin uppgift. Det innebär att
Försvarsmakten måste samverka med det övriga samhället samt planera och
öva för att fungera i sin roll som stöd för det övriga samhället vid kriser.
Metod och genomförande
Riksrevisionens granskning handlar om huruvida Försvarsmakten har en
effektiv och ändamålsenlig förmåga att bistå det övriga samhället vid kriser.
För att svara på revisionsfrågan har vi använt oss av fyra arbetsfrågor:
– Hur har regeringen och myndigheten omvandlat detta uppdrag i sin
planering och styrning?
– Vilka är det övriga samhällets förväntningar och behov av stöd?
– Vilka möjligheter har Försvarsmakten att bistå det övriga samhället?
– Hur samverkar Försvarsmakten med civila aktörer?
För att undersöka riksdagens intentioner har vi studerat riksdagstryck och
intervjuat företrädare för försvarsutskottets kansli. Regeringens styrning
av myndigheten har granskats genom studier av relevanta dokument
samt intervjuer med företrädare för Försvarsdepartementet på enheten för
samhällets krisberedskap, enheten för militär förmåga och insatser samt
sekretariatet för strategi och säkerhetspolitik.
Försvarsmaktens hantering av sitt uppdrag har granskats genom studier
av myndighetens interna styrdokument. Dessutom har företrädare för
myndigheten på central nivå, liksom företrädare på förbandsnivå intervjuats.
Intervjuer och studier av myndighetens styrdokument har även utgjort
underlag för frågan om hur Försvarsmakten samverkar med det övriga
samhället. Frågan om myndighetens samverkan med det övriga samhället
utgår från det ansvar Försvarsmakten har, i enlighet med utgångspunkterna
ovan, men det övriga samhällets ansvar har även beaktats.
Frågan om det övriga samhällets förväntningar och behov har varit inriktad
på länsstyrelser och kommuner. För att skapa en helhetsbild av samhällets
krisberedskap och eventuella stödbehov har centrala dokument, såsom
länsstyrelsernas och kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser och
krishanteringsplaner 15 studerats, samt annan dokumentation som beskriver
15 Det finns olika benämningar för dessa dokument, exempelvis krishanteringsplan,
krisledningsplan och program för räddningstjänst och krishantering. I granskningen används
uteslutande begreppet krishanteringsplan.
RIKSREVISIONEN 18 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser