Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

2.5
I Finland är civil-militär samverkan organiserad på varje administrativ nivå:
central, regional och lokal.
I Norge har Försvaret en reglerad uppgift att stödja samhället och de civila
myndigheterna vid kris och allvarliga händelser.
I Danmark stöder det militära försvaret civila myndigheter i händelse av olyckor
och katastrofer, inklusive terroristattacker. Armén, marinen och flygvapnet har
förmåga som kan motverka terroristangrepp och stödja den civila beredskapen.
Det inkluderar bland annat personal som är övade att genomföra sök- och
räddningsinsatser, miljöinsatser och brandkårsinsatser. En nationell operativ
stab (NOST) har inrättats för att stärka koordineringen mellan Försvaret och
civila myndigheter vid kriser.
Sammanfattningsvis är rapportens slutsats att Försvarsmakten i Sverige
generellt är mindre integrerad i de civila strukturerna än vad den är i
Finland, Danmark och Norge. Koordineringen mellan civila och militära
strukturer i Sverige är otydlig enligt rapporten, och det finns inte några klara
samverkansstrukturer.
Sammanfattande iakttagelser
• Svensk krishantering utgår bland annat från ansvarsprincipen och bygger
i stor utsträckning på samverkan mellan aktörer. Detta för att skapa ett
effektivt merutnyttjande av samhällets resurser.
• Riksdagen har beslutat att målet för det militära försvaret är att enskilt
och tillsammans med andra främja vår säkerhet, bland annat genom
att skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila
myndigheter.
• Regeringen har i sin styrning uttryckt att Försvarsmakten ska kunna
bistå samhället med befintlig förmåga och resurser. Styrningen har delvis
förändrats. Tidigare angav regeringen exempelvis att Försvarsmaktens
förmåga att stödja det övriga samhället vid svåra påfrestningar i fred
skulle beaktas i den operativa och territoriella planeringen, vilket inte
anges numera. Samtidigt har regeringen generellt gått mot en mindre
detaljerad styrning.
• I regeringens senaste skrivelse till riksdagen om samhällets krisberedskap
påpekas att den nationella samverkan mellan civila aktörer och
Försvarsmakten bör stärkas, både under normala förhållanden och vid en
allvarlig händelse i samhället. Hemvärnet ska kunna utnyttjas vid olika
typer av händelser i högre grad.
Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser
35
RIKSREVISIONEN