Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

5.2.2
Många ser Försvarsmakten som en viktig stödresurs
Länsstyrelsernas och kommunernas krisplanering bygger i första hand på
civila resurser, men flera aktörer har framhållit att vid en allvarligare kris som
pågår under längre tid räcker de egna resurserna inte till. Det kommer att
behövas stödresurser, och Försvarsmakten anses av många vara den främsta
förstärkningsresursen när samhället är hårt pressat, även om det också finns
andra aktörer som kan ge stöd, både privata och offentliga.
Enligt Riksrevisionens enkät anser 87 procent av landets länsstyrelser
och kommuner att Försvarsmakten är en viktig aktör för att hantera
kriser. 76 procent anser att samverkan med Försvarsmakten är en viktig
del av krishanteringsarbetet. På frågan om man förväntar sig stöd från
Försvarsmakten vid en krissituation svarar 78 procent av kommunerna och
samtliga länsstyrelser ja.
Möjligheten att få stöd från utlandet (de nordiska grannländerna eller EU) har
tagits upp av en rad aktörer. Processerna för hur detta ska fungera anges dock
som otydliga, och generellt tycks det inte planeras eller förberedas för att ta
emot stöd från utlandet.
De förväntningar som företrädare för kommuner och länsstyrelser uttrycker på
Försvarsmakten baseras delvis på det faktum att myndigheten har kunnat ställa
upp med stöd i samband med tidigare kriser. Försvarsmakten har traditionellt
sett varit en aktör att vända sig till vid kris. Förväntan om att myndigheten kan
ställa upp om det väl behövs kvarstår i stor utsträckning.
Representanter för kommuner och länsstyrelser tycks dock vara medvetna om
Försvarsmaktens förändring under de senaste 10–15 åren, vilket i vissa fall har
medfört att förväntningarna på stöd från Försvarsmakten har sjunkit.
Det framgår av granskningen att osäkerheten kring Försvarsmakten som
stödresurs även har inneburit att kommuner och länsstyrelser har sänkt
sina förväntningar på Försvarsmakten som ett stöd vid kriser. Myndighetens
förändring upplevs ha inneburit att den inte har lika mycket att bidra med
längre.
Exempel visar även att samhället har börjat bygga upp egen förmåga till
krishantering i större utsträckning än tidigare, bland annat genom att
organisera frivilliggrupper. Samtidigt påpekas från vissa håll att samhällets
räddningstjänst har skurits ned och riskerar att inte räcka till.
Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser
83
RIKSREVISIONEN