Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

5.1.3 5.1.4 (51 procent). För kommunerna som har långt till förband, och som har haft kontakt med Försvarsmakten under de senaste två åren, har 17 procent haft kontakt med ett förband. Samma siffra är 26 procent för de kommuner som har närmare till förband. Kontakterna med förband är generellt färre jämfört med kontakterna med hemvärn och säkerhets- och samverkanssektioner. Försvarsmakten medverkar i samverkansforum Försvarsmakten ingår i stor utsträckning i länsstyrelsernas regionala krishanteringsråd (eller andra liknande samverkansråd) vilka bland annat arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser. I vissa län har Försvarsmakten ingått en överenskommelse om samverkan för krisberedskap med länsstyrelsen tillsammans med andra myndigheter. Granskningen visar också på exempel när Försvarsmakten inte deltar i länsstyrelsens samverkansråd, trots efterfrågan. Länsstyrelser som ligger inom försvarets säkerhets- och samverkanssektion i Stockholmsområdet 206 har bjudit in företrädare för säkerhets- och samverkanssektionen för att delta i samverkansforum. Det har dock inte kommit någon sådan företrädare på flera år. I vissa fall har då företrädare för ett lokalt förband, eller hemvärn, deltagit i länsstyrelsens samverkansforum istället. I andra fall har det dock inte funnits någon företrädare för Försvarsmakten alls i länsstyrelsens samverkansforum för krishantering. Av granskningen framgår att det finns flera exempel på samverkan med Försvarsmakten på kommunal nivå som uppges fungera väl. Vid intervjuer har vissa kommuner hänvisat till samverkansforum där bland annat företrädare för Försvarsmakten ingår som en aktör, i regel en representant från hemvärnet eller eventuellt förband på orten. Som nämnts ovan finns emellertid också exempel på när Försvarsmakten har förbisetts vid kommunens samverkansmöten. I MSB:s årliga uppföljning framgår att cirka 150 av 290 kommuner samverkar med Försvarsmakten via krishanteringsråd eller på annat sätt. 207 Försvarsmakten ingår delvis i planeringen Förhållandet mellan Försvarsmakten och samhället handlar bland annat om huruvida Försvarsmakten har en plats i kommuners och länsstyrelsers planering för att hantera kriser. 206 De län som ingår i säkerhets- och samverkanssektion Stockholm är Dalarna, Gotland, Gävleborg, Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland och Östergötland. 207 Årlig kommunuppföljning 2009, enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 2010-11-26, dnr 2009-15075. RIKSREVISIONEN 80 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser
Enligt Riksrevisionens enkät till länsstyrelser och kommuner ingår Försvarsmakten i något avseende i 18 av 21 länsstyrelsers krishanteringsplaner och i 56 procent av kommunernas krishanteringsplaner. 208 I länsstyrelsernas och kommunernas arbete med krishantering ingår bland annat att göra risk- och sårbarhetsanalyser samt att utarbeta krishanteringsplaner. Riksrevisionen har inom ramen för granskningen tagit del av risk- och sårbarhetsanalyser och krishanteringsplaner 209 , i första hand från länsstyrelser, men även från ett antal kommuner. Riksrevisionen har också tagit del av annan dokumentation som beskriver krishanteringsarbetet hos kommuner och länsstyrelser. Krishanteringsplanerna beskriver bland annat ledning, organisation och ansvarsfördelning vid en krissituation. Utformningen och detaljnivån i krishanteringsplanerna varierar. I vissa fall listas ett antal tänkbara scenarier som varit utgångspunkt för planeringen, men det rör sig i begränsad utsträckning om detaljplanering utifrån specifika händelser. Däremot ingår ofta Försvarsmakten som en samverkansaktör utan något specificerat ansvar. Huruvida detta har stämts av med Försvarsmakten är oklart, men som nämnts ovan har Försvarsmakten ingått konkreta överenskommelser om samverkan för krisberedskap med vissa länsstyrelser. Det finns exempel på krishanteringsplaner 210 där olika scenarier anges inklusive konsekvenser som kan uppstå, kompetensbehov, samverkansbehov och checklista att arbeta utifrån för respektive scenario. Försvarsmakten är en av flera myndigheter som det uppges att det finns samverkansbehov med vid samtliga scenarier i krishanteringsplanen. Vad samverkansbehovet består av anges dock inte. Sammantaget kan vi konstatera att det inte har uttryckts några tydliga förväntningar på Försvarsmakten i länsstyrelsers risk- och sårbarhetsanalyser. Försvarsmakten anges ofta som en samverkansaktör, men generellt framgår inte av planer eller risk- och sårbarhetsanalyser vad samverkan specifikt ska avse. 208 I enkäten har 99 procent av kommunerna angett att de har en krishanteringsplan. 209 Det finns olika benämningar för dessa dokument, exempelvis krishanteringsplan, krisledningsplan och program för räddningstjänst och krishantering. I granskningen används uteslutande begreppet krishanteringsplan. 210 Exempelvis från Västra Götalands länsstyrelse. Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser 81 RIKSREVISIONEN
Page 1 and 2:
Försvarsmaktens stöd till samhäl
Page 3 and 4:
RiR 2011:15 Försvarsmaktens stöd
Page 5:
Till riksdagen Datum: 2011-03-31 Dn
Page 8 and 9:
7 Slutsatser och rekommendationer 1
Page 10 and 11:
Genomförande: I granskningen har i
Page 12 and 13:
Riksrevisionen lämnar därför fö
Page 14 and 15:
1.2 I ljuset av dessa förändringa
Page 16 and 17:
Regeringens formulering att uppgift
Page 18 and 19:
1.4 Vidare har Försvarsmakten en u
Page 20 and 21:
1.5 Disposition I kapitel 2 beskriv
Page 22 and 23:
Varje myndighet, vars ansvarsområd
Page 24 and 25:
2.1.2 från det normala, innebär e
Page 26 and 27:
2.3 hemvärnets förmåga att samar
Page 28 and 29:
År 2000 var det även regeringens
Page 30 and 31: egional samverkan har förändrats,
Page 32 and 33: 2.4.1 Figur 1 Försvarsmaktens orga
Page 34 and 35: 2.4.3 Exempel på mer allvarliga h
Page 36 and 37: • Regeringen framhåller dessutom
Page 38 and 39: 3.1 Figur 2 Illustration av hur st
Page 40 and 41: 3.1.2 Representanter för kommuner
Page 42 and 43: 3.2.1 3.2.2 Försvarsmaktens rutine
Page 44 and 45: Tjänstgöringsskyldighet samt ers
Page 46 and 47: 3.6 stöd utifrån lagen om skydd m
Page 48 and 49: RIKSREVISIONEN 48 Försvarsmaktens
Page 50 and 51: 4.1.1 kriser, katastrofer och andra
Page 52 and 53: 4.2 I Försvarsmaktens perspektivpl
Page 54 and 55: 4.2.1 4.2.2 Uppgiften är ställd t
Page 56 and 57: Försvarsmakten förklarar i planen
Page 58 and 59: Fram till den 1 juli 2000 var Sveri
Page 60 and 61: 4.2.7 Säkerhets- och samverkanssek
Page 62 and 63: 4.2.9 Vidare tar 2011 års beredska
Page 64 and 65: 4.3.1 Formellt krävs att en begär
Page 66 and 67: 4.4 4.4.1 Hantering av uppgiften p
Page 68 and 69: Vidare rangordnas sju typinsatser f
Page 70 and 71: En rapport från Totalförsvarets f
Page 72 and 73: 4.6 4.6.1 Olika syn på behovet av
Page 74 and 75: 4.6.3 Stödförordningen konstatera
Page 78 and 79: 47 procent har varit i kontakt med
Page 82 and 83: 5.2 5.2.1 Försvarsmakten är en vi
Page 84 and 85: 5.2.3 5.2.4 Oklart för kommuner oc
Page 86 and 87: 5.3 Sammanfattande iakttagelser •
Page 88 and 89: 6.1.2 samhället. Uppgiften delas i
Page 90 and 91: 6.1.3 6.1.4 och förmågor är god.
Page 92 and 93: Det andra scenariot handlar om en k
Page 94 and 95: evakuering. Uppsamlingsplatser för
Page 96 and 97: konsekvenser för Försvarsmaktens
Page 98 and 99: Lednings-, stabsstöd • Försvars
Page 100 and 101: 6.2.3 När det gäller personal utg
Page 102 and 103: I förarbeten till terrorlagen, Pol
Page 104 and 105: I budgetunderlaget förklarar Förs
Page 106 and 107: 6.3 Försvarsmakten har angett att
Page 110 and 111: Som en del av granskningen har Riks
Page 112 and 113: 7.3 Synen på Försvarsmakten som s
Page 114 and 115: 7.4 Krav på att kunna bistå samh
Page 116 and 117: Riksrevisionen kan konstatera att r
Page 118 and 119: Riksrevisionen lämnar därför fö
Page 120 and 121: Rskr. 2008/09:292 Rskr. 2007/08:193
Page 122 and 123: Planerings- och budgetdirektiv 2010
Page 126 and 127: Allvarlig skogsbrand i Gävleborgs
Page 130 and 131:
RIKSREVISIONEN 130 Försvarsmaktens
Page 132 and 133:
1.2 1.3 Tabell 1. Redovisningsgrupp
Page 134 and 135:
2.2.2 Tabell 2. Urval och stratumin
Page 136 and 137:
2.2.4 Vi har inte några indika tio
Page 138 and 139:
2.2.5 2.3 forst. Fråga Antal kommu
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
4. Hur ofta har ni träffat represe
Page 146 and 147:
15. Förväntar ni er att få stöd
Page 148 and 149:
Övrigt 21. Avslutningsvis, är det
Page 150:
2010:25 Kostnadskontroll i stora v
show all

Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?