Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> 2008:30 Utvärdering <strong>och</strong> analys<br />
grundforskning <strong>och</strong> nyttiggörande. Dessa uppgifter är i många fall<br />
beroende av varandra <strong>och</strong> det är därför finansieringssystemets<br />
uppgift att i möjligaste mån bygga broar mellan dem. Uppgifter<br />
<strong>och</strong> mål för myndigheternas verksamhet – som de formuleras i<br />
instruktioner <strong>och</strong> regleringsbrev – indikerar att det borde finnas ett<br />
starkt intresse av samverkan <strong>och</strong> kompletterande insatser forskningsfinansiärerna<br />
emellan. Uppmaningarna i regleringsbreven om<br />
samverkan, gemensamma satsningar <strong>och</strong> fördelat ansvar har också<br />
varit många. Forskningsråden <strong>och</strong> Vinnova har sedan starten 2001<br />
haft ett stående uppdrag att identifiera gemensamma initiativ <strong>och</strong><br />
att diskutera omfattningen av samfinansiering av projekt, utifrån<br />
deras olika ansvarsområden. Utöver detta generella samverkansuppdrag<br />
har både Formas <strong>och</strong> Fas särskilda uppdrag att samverka<br />
med berörda finansiärer inom ett antal specifika områden. För<br />
Formas del gäller det bl.a. områden som skog <strong>och</strong> livsmedel men<br />
också miljötoxikologi, samhällsvetenskaplig miljöforskning <strong>och</strong><br />
klimat, där kopplingarna mellan grundforskning <strong>och</strong> nyttiggörande<br />
är naturliga <strong>och</strong> viktiga ur ett samhällsperspektiv. Fas ska samverka<br />
med relevanta finansiärer inom bl.a. handikapp, äldre, IMER <strong>och</strong><br />
socialvetenskaplig alkoholforskning.<br />
Dessa synpunkter ska inte tolkas som att de statliga finansiärerna<br />
varit overksamma. Vinnova har till exempel tagit initiativ<br />
till ett antal gemensamma utlysningar, intressant nog främst med<br />
Stiftelsen för strategisk forskning, Vårdal <strong>och</strong> KK-stiftelsen, medan<br />
samarbeten mellan de statliga finansiärerna varit mer sällsynta <strong>och</strong> i<br />
allt väsentligt endast en effekt av direkta regeringsuppdrag. I de fall<br />
de statliga finansiärerna verkligen har samverkat har det skett i<br />
form av gemensamma utlysningar utan strävan från finansiärerna<br />
att knyta samman olika finansieringsformer utifrån sina respektive<br />
uppdrag för att åstadkomma bredare <strong>och</strong> mer långsiktiga effekter.<br />
Det syns till exempel i den fragmenterade hanteringen av de<br />
särskilda medlen för hållbar utveckling.<br />
Initiativen är inte heller utformade så att olika finansiärer spelar<br />
kompletterande roller i ett mer komplext upplägg. Med undantag<br />
av satsningarna inom hälsa, t.ex. Brain Power, Vinnvård <strong>och</strong> kroniska<br />
inflammationer, som omfattar flera olika komponenter <strong>och</strong><br />
uppgifter, är samarbetet begränsat till gemensamma utlysningar.<br />
Notabelt är de begränsade kontaktytorna mellan Vetenskapsrådet,<br />
Fas <strong>och</strong> Formas å ena sidan <strong>och</strong> Vinnova å den andra sidan.<br />
Här verkar framförallt skillnaderna i finansieringsformer vara det<br />
mest avgörande hindret för samverkan: Rådens projektstöd <strong>och</strong><br />
113