Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Avslutande kommentarer <strong>SOU</strong> 2008:30<br />
alltför stora avstånd mellan grundforskningsfinansieringen <strong>och</strong><br />
vidare målsättningar i den statliga forskningsfinansieringen. Till de<br />
mål som hanterats alltför bristfälligt hör förnyelse i forskningen,<br />
understöd av lärosätenas profilering samt stöd till innovationer <strong>och</strong><br />
nyttiggörande av forskning i olika delar av samhället. Ingen av<br />
myndigheterna har haft ett övergripande ansvar för att dessa frågor<br />
hanterades samordnat, över myndighetsgränserna.<br />
Dessa mål har pekats ut i propositioner <strong>och</strong> regleringsbrev, men<br />
enligt utredningens uppfattning utan djupgående genomslag. Med<br />
tanke på den förhållandevis svaga myndighetsstyrningen lämnar<br />
utredningen därför förslaget om att en ny myndighet bör inrättas,<br />
Forsknings- <strong>och</strong> innovationsmyndigheten. Utredningen föreslår att<br />
den statliga forskningsfinansiering som i dag sker i Vetenskapsrådets,<br />
Fas, Formas, Vinnovas, Rymdstyrelsens <strong>och</strong> Polarforskningssekretariatets<br />
regi samt Sida/Sarec <strong>och</strong> eventuellt ytterligare<br />
tillkommande forskningsfinansiering av andra myndigheter<br />
samlas i fyra nya råd i den nya myndigheten.<br />
I denna myndighet ska fyra nya ämnesinriktade råd ansvara för, i<br />
tur <strong>och</strong> ordning, natur, teknik <strong>och</strong> innovation; klimat, miljö <strong>och</strong><br />
areella näringar; hälsa <strong>och</strong> medicin samt samhälle <strong>och</strong> kultur. På så<br />
sätt kan finansieringen av hela värdekedjan med olika typer av<br />
forskning <strong>och</strong> innovationer, från grundforskning till nyttiggörande,<br />
behandlas samlat, så att höga krav på både <strong>kvalitet</strong> <strong>och</strong> <strong>relevans</strong> kan<br />
uppnås. Övergripande målsättningar för verksamheten samordnas<br />
<strong>och</strong> koordineras av den nya myndigheten. Med en sådan struktur<br />
kan de forskningspolitiska målen enklare genomföras, <strong>och</strong><br />
samverkan med lärosätena <strong>och</strong> samhället i övrigt förenklas.<br />
En förutsättning för utredningens förslag om en ny finansieringsorganisation<br />
är att universitetens basfinansiering hanteras<br />
annorlunda än idag, där många små projektbidrag från råden är en<br />
viktig finansieringskälla, även för lönekostnader för fast anställd<br />
senior personal. Dessa uppgifter bör lämpligen skötas på annat sätt<br />
<strong>och</strong> i en annan ordning. Ska forskningsfinansiärerna kunna agera<br />
strategiskt <strong>och</strong> kraftfullt, måste de kunna koncentrera sin<br />
verksamhet på färre <strong>och</strong> tydligare uppgifter <strong>och</strong> kunna verka med<br />
mer distinkta finansieringsinstrument än i dagsläget. Om alla<br />
tidigare uppgifter ligger kvar kommer det genomgripande<br />
förändringar att försvåras betydligt. Det ligger inte inom utredarens<br />
mandat att föreslå ekonomiska förstärkningar. Det bör<br />
emellertid påpekas att en kraftfull förstärkning av universiteten <strong>och</strong><br />
högskolornas basfinansiering väsentligt skulle underlätta genom-<br />
162
Change language