Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> 2008:30 Utvärdering <strong>och</strong> analys<br />
Om en trippelspiral åstadkommits i den egentliga meningen –<br />
en samverkansyta där akademi, näringsliv <strong>och</strong> politik utvecklar<br />
samfällda intressen <strong>och</strong> målsättningar – kan möjligen diskuteras.<br />
Någon samlad uppföljning av erfarenheterna av arbetet inom<br />
programråden har inte heller genomförts, vilket hade varit värdefullt.<br />
Inte heller har medfinansieringskraven utsatts för en ordentlig<br />
analys. Modellen infördes redan under 1990-talet av KFB <strong>och</strong><br />
Nutek, men gällde då enbart större program <strong>och</strong> centra (till exempel<br />
kompetenscentra). Där förefaller effekterna vara gynnsamma,<br />
<strong>och</strong> en rimlig balans mellan olika intressen i programutformning<br />
9<br />
<strong>och</strong> genomförande verkar ha uppnåttsTPF FPT. Att ställa kravet på motfinansiering<br />
för all finansierad verksamhet ger dock inte nödvändigtvis<br />
goda resultat, eftersom många mindre projekt kan ha<br />
svårt att finna lämplig motfinansiering. Rimligen skulle en mer<br />
finkalibrerad finansieringsmodell ha kunnat utvecklas, där mindre<br />
projekt helfinansieras av Vinnova medan större program <strong>och</strong> centra<br />
delfinansieras av externa intressenter. I nuläget ska medfinansiering<br />
diskuteras i projekt redan inför ansökan. Det innebär även en<br />
alltför stor möjlighet för medfinansiären att påverka frågeställningen.<br />
Motfinansiering som form i små projekt har också kritiserats<br />
från företagshåll eftersom företagen sällan har den organisation<br />
som behövs för att koppla upp sig mot potentiella samarbeten. Det<br />
finns också en risk att det blir kortsiktiga <strong>och</strong> produktionsrelaterade<br />
problem som bildar utgångspunkten för projekten.<br />
Analys <strong>och</strong> slutsatser: har Vinnova lyckats?<br />
Vinnova fick en oklar start. En stor del av myndighetens resurser<br />
var uppbundna i pågående projekt. Förväntningarna var att<br />
Vinnova skulle smälta samman områdena teknisk forskning,<br />
arbetsliv <strong>och</strong> transport till en ny mix av innovationsstöd, med sikte<br />
på tekniken, människan <strong>och</strong> samhället. Denna mix visade sig vara<br />
svår att åstadkomma, <strong>och</strong> kraften har lagts på annat håll, främst att<br />
finna nya medel <strong>och</strong> nya instrument för att understödja innovationskraften<br />
i svensk ekonomi.<br />
Vinnova var därför i stor utsträckning ett organisatoriskt<br />
experiment <strong>och</strong> är än i denna dag en flytande organisation. Vinnova<br />
har lagt mycket möda på att finna sin organisatoriska identitet. Den<br />
9<br />
TP PT Utvärdering<br />
av Kompetenscentra, VI 2004:08.<br />
89
Change language