15.09.2013 Views

Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>SOU</strong> 2008:30 Utvärdering <strong>och</strong> analys<br />

rådet skulle en kraftsamling inom svensk forskning åstadkommas.<br />

2<br />

Det fanns, menade den wigzellska utredningenTPF FPT, en alltför bred <strong>och</strong><br />

splittrad finansieringsbild i Sverige. Många av finansiärerna, inklusive<br />

de dåvarande forskningsråden, ansågs arbeta med för småskaliga<br />

stödformer <strong>och</strong> för begränsade ansatser för att svensk<br />

forskning skulle kunna hävda sig internationellt. Det fanns därför<br />

ett tydligt behov av en samlande kraft i den svenska grundforskningsfinansieringen.<br />

Denna skulle kunna stödja stora projekt,<br />

starka vetenskapliga miljöer <strong>och</strong> nydanande <strong>och</strong> innovativa verksamheter<br />

– på egen hand men också i samverkan med andra<br />

finansiärer. Förutom kraftsamling var flexibilitet nyckelordet för<br />

den nya finansiären. En större organisation förväntades ha större<br />

möjlighet att ge sig ut på otraditionella <strong>och</strong> experimentella vägar,<br />

vilket särskilt skulle kunna gynna yngre forskare. Bakgrunden var<br />

att de gamla råden ansågs vara för små <strong>och</strong> för traditionella för att<br />

kunna göra djärva satsningar. En ny, samlad <strong>och</strong> större finansiär<br />

skulle också kunna skapa en bättre överblick över den svenska<br />

forskningens villkor <strong>och</strong> det svenska forskningssystemets utveckling.<br />

<strong>Regeringen</strong> betonade samtidigt betydelsen av att omprioriteringar<br />

har sin grund i diskussioner inom de olika ämnesråden.<br />

Rådgivningsfunktionen ansågs vara starkt eftersatt <strong>och</strong> i behov av<br />

en bättre fungerande organisatorisk ram.<br />

Samtidigt fanns det stora <strong>och</strong> kvarvarande förväntningar på att<br />

Vetenskapsrådets skulle vara forskarstyrets hemvist i svensk<br />

forskningsfinansiering. Ämnesrådens ställning betonades därför<br />

särskilt liksom värdet av de arbetsformer som utvecklats inom de<br />

gamla forskningsråden. Förväntningen var – åtminstone underförstått<br />

– att det nya Vetenskapsrådet skulle kunna klara av att hantera<br />

spänningen mellan koncentration <strong>och</strong> profilering å ena sidan <strong>och</strong><br />

forskarstyre å den andra sidan. Ledningen <strong>och</strong> styrningen av rådet<br />

hamnar därför särskilt i fokus för en utvärdering av Vetenskapsrådets<br />

första år i verksamhet.<br />

Inom Vetenskapsrådets ram skulle verksamheten vid samtliga då<br />

existerande forskningsråd – FRN, HSFR, MFR, NFR <strong>och</strong> TFR –<br />

samlas, i form av tre ämnesråd (HS, NT <strong>och</strong> M). Vetenskapsrådet<br />

skulle dock inte fungera som en enkel samordning av de etablerade<br />

rådsstrukturerna utan förväntades ta initiativ till samverkan över<br />

ämnesrådsgränser, <strong>och</strong> därutöver kunna ge särskilt stöd till framstående<br />

forskargrupper. I den wigzellska utredningen betonades<br />

2<br />

TP PT Att<br />

finansiera forskning <strong>och</strong> utveckling. Ds 1999:68.<br />

31

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!