Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SOU</strong> 2008:30 Utvärdering <strong>och</strong> analys<br />
rådet skulle en kraftsamling inom svensk forskning åstadkommas.<br />
2<br />
Det fanns, menade den wigzellska utredningenTPF FPT, en alltför bred <strong>och</strong><br />
splittrad finansieringsbild i Sverige. Många av finansiärerna, inklusive<br />
de dåvarande forskningsråden, ansågs arbeta med för småskaliga<br />
stödformer <strong>och</strong> för begränsade ansatser för att svensk<br />
forskning skulle kunna hävda sig internationellt. Det fanns därför<br />
ett tydligt behov av en samlande kraft i den svenska grundforskningsfinansieringen.<br />
Denna skulle kunna stödja stora projekt,<br />
starka vetenskapliga miljöer <strong>och</strong> nydanande <strong>och</strong> innovativa verksamheter<br />
– på egen hand men också i samverkan med andra<br />
finansiärer. Förutom kraftsamling var flexibilitet nyckelordet för<br />
den nya finansiären. En större organisation förväntades ha större<br />
möjlighet att ge sig ut på otraditionella <strong>och</strong> experimentella vägar,<br />
vilket särskilt skulle kunna gynna yngre forskare. Bakgrunden var<br />
att de gamla råden ansågs vara för små <strong>och</strong> för traditionella för att<br />
kunna göra djärva satsningar. En ny, samlad <strong>och</strong> större finansiär<br />
skulle också kunna skapa en bättre överblick över den svenska<br />
forskningens villkor <strong>och</strong> det svenska forskningssystemets utveckling.<br />
<strong>Regeringen</strong> betonade samtidigt betydelsen av att omprioriteringar<br />
har sin grund i diskussioner inom de olika ämnesråden.<br />
Rådgivningsfunktionen ansågs vara starkt eftersatt <strong>och</strong> i behov av<br />
en bättre fungerande organisatorisk ram.<br />
Samtidigt fanns det stora <strong>och</strong> kvarvarande förväntningar på att<br />
Vetenskapsrådets skulle vara forskarstyrets hemvist i svensk<br />
forskningsfinansiering. Ämnesrådens ställning betonades därför<br />
särskilt liksom värdet av de arbetsformer som utvecklats inom de<br />
gamla forskningsråden. Förväntningen var – åtminstone underförstått<br />
– att det nya Vetenskapsrådet skulle kunna klara av att hantera<br />
spänningen mellan koncentration <strong>och</strong> profilering å ena sidan <strong>och</strong><br />
forskarstyre å den andra sidan. Ledningen <strong>och</strong> styrningen av rådet<br />
hamnar därför särskilt i fokus för en utvärdering av Vetenskapsrådets<br />
första år i verksamhet.<br />
Inom Vetenskapsrådets ram skulle verksamheten vid samtliga då<br />
existerande forskningsråd – FRN, HSFR, MFR, NFR <strong>och</strong> TFR –<br />
samlas, i form av tre ämnesråd (HS, NT <strong>och</strong> M). Vetenskapsrådet<br />
skulle dock inte fungera som en enkel samordning av de etablerade<br />
rådsstrukturerna utan förväntades ta initiativ till samverkan över<br />
ämnesrådsgränser, <strong>och</strong> därutöver kunna ge särskilt stöd till framstående<br />
forskargrupper. I den wigzellska utredningen betonades<br />
2<br />
TP PT Att<br />
finansiera forskning <strong>och</strong> utveckling. Ds 1999:68.<br />
31