Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

SOU 2008:30 Utvärdering och analys
av uppgifter, förenades de dock av målet att – ”i en samlad bedömning”
– kombinera hög vetenskaplig kvalitet med sektorsrelevans.
Rådet skulle vidare tillse att kraftfulla insatser i samverkan
mellan olika finansiärer kom till stånd; samverkan mellan discipliner
framhölls som särskilt angeläget för rådets verksamhet.
Kunskapsspridning och insatser för att tillförsäkra att forskningen
kom till användning betonades likaså.
Följande områden utpekades:
• jordbruk, veterinärmedicin, livsmedelsvetenskap, skogsbruk och
• skogsråvarans initiala förädling, hortikultur, landskapsplanering,
fiske,
• vattenbruk och rennäring,
• samhällets omställning till en ekologiskt hållbar utveckling,
• naturresursutnyttjande, materialflöden och kretslopp,
• samhällsplanering, bygg- och förvaltningsforskning,
• miljövård,
• naturvård, biologisk mångfald, viltvård,
• miljöeffektforskning (problemdimensionerande forskning),
• ekotoxikologi och miljögifter,
• klimatforskning och atmosfärforskning,
• samhällsvetenskaplig miljöforskning, styrmedel och livsstil samt
viss samhällsvetenskaplig forskning av betydelse för de areella
näringarna,
• landsbygdsutveckling och
• arkitektur- och kulturmiljö.
Det internationella samarbetet betonades som en särskild uppgift
för rådet, med avsikten att ge Sverige en framskjuten position i den
internationella miljöpolitiken.
När två blir till ett
När Formas bildades, skulle två myndighetskulturer smältas
samman men också två sektorsmodeller. SJFR och BFR var jämnstora
finansiärer, men där upphör likheterna. SJFR var ett forskningsråd
med vissa branschnära inslag. Det inrättades 1945 som
Jordbrukets forskningsråd, med en blandform mellan forskar- och
avnämarstyrning. Tyngdpunkten hamnade efterhand alltmer på
forskarinflytande, balanserat med vissa branschnära initiativ. Rådet
fördelade främst medel till projekt, men finansierade också tjänster,
65