Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> 2008:30 Utvärdering <strong>och</strong> analys<br />
Samtidigt fanns det upplevda behov av att öka den praktiska<br />
utväxlingen av forskningen. Ett uttryck för detta var inrättandet av<br />
Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, 1994.<br />
Ett annat uttryckt för de höjda miljöforskningspolitiska ambitionerna<br />
var inrättandet av ett samlat forskningsråd för miljö,<br />
areella näringar <strong>och</strong> samhällsbyggande (Formas) i 2001 års reform<br />
av forskningsfinansieringssystemet. I Formas skulle en framtidsorienterad<br />
miljö- <strong>och</strong> hållbarhetsforskning få sin forskningspolitiska<br />
samlingspunkt – med hög vetenskaplig legitimitet <strong>och</strong> med<br />
stark förankring i praktisk verksamhet.<br />
Utöver det övergripande syftet att förstärka grundforskning <strong>och</strong><br />
forskningens <strong>kvalitet</strong>, förväntades ett sammanhållet forskningsråd<br />
för miljö <strong>och</strong> hållbar utveckling förbättra möjligheterna till såväl<br />
kraftsamling kring viktiga insatser som omprioritering av resurser<br />
när nya viktiga frågeställningar uppstår. Den nya aktören förväntades<br />
också ha bättre förutsättningar att stödja forskning med<br />
ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Detta var också ledorden i<br />
2000 års forskningspolitiska proposition, Forskning om förnyelse<br />
(prop. 2000/01:3).<br />
Den wigzellska utredningen (Ds 1999:68), som lade grunden för<br />
regeringens överväganden i propositionen, menade att rådets<br />
ansvarsområden inte kunde följa forskningsrådens fakultetsbaserade<br />
former, utan skulle skära över ämnesgränserna. Formas skulle<br />
vara ett områdesforskningsråd, på samma sätt som Fas. Samordning<br />
var ett annat ledmotiv. Alltför många myndigheter, inte<br />
sällan med liknande mandat, konkurrerade om forskarnas uppmärksamhet<br />
<strong>och</strong> om samhälleligt inflytande. Utredningen föreslog<br />
därför att några olika finansiärer med anknytning till miljö- <strong>och</strong><br />
jordbrukspolitiken skulle slås samman till ett råd för miljö, lantbruk<br />
<strong>och</strong> naturresurser. Den wigzellska utredningen var svävande<br />
kring ledningen av det nya rådet. Det förefaller dock som om<br />
avsikten var ett råd där samhälleliga intressenter skulle ha ett<br />
förhållandevis stort inflytande över områdesprioriteringar <strong>och</strong><br />
projekturval. De mer grundforskningsinriktade delarna av SJFR<br />
skulle därför överföras till Vetenskapsrådet, för att förtydliga<br />
problemorienteringen.<br />
Remissinstanserna var överlag positiva till förslagen. SJFR hade<br />
inget att invända mot sammanslagningen men ifrågasatte överföringen<br />
av grundforskningsresurser till Vetenskapsrådet. Flera –<br />
bland annat KSLA, SJFR <strong>och</strong> SLU – framhöll att det nya rådet<br />
borde ledas en styrelse med forskarmajoritet.<br />
63
Change language