Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

5 Avslutande kommentarer
Utredningens uppgift har varit att belysa effekterna av den nya
myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering. På en övergripande
nivå ska utredningen belysa om intentionerna bakom
2001 års reform förverkligats. Utredningen ska vidare behandla
placeringen av olika forskningsfinansiella uppgifter och föreslå
eventuella förändringar.
Utredningen kunde inledningsvis konstatera att det finns ett
stort behov av att klargöra finansiärernas mandat. Det handlar om
att skärpa inriktningen mot kraftsamling och förnyelse, och att ta
fram instrument som kan nå uthålliga resultat (Vetenskapsrådet).
Det handlar om att finna bättre vägar för att knyta samman den
finansierade forskningen med myndigheters arbete och med
utvecklingen på olika marknader (Formas). För Vinnova handlar
det om att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan innovationsstödjande
verksamhet som är forskningsbaserad och sådan som är
affärsutvecklande. I övrigt har Vinnova nått goda resultat men
arbetar sammantaget alltför ostrukturerat inom sitt verksamhetsfält.
Fas är den av de statliga finansiärerna som bäst funnit sin form,
och dess verksamhet är i allt väsentligt effektiv och genomtänkt,
dock med ett förhållandevis begränsat uppdrag. Även här kan dock
samverkan mellan forskning och samhälle förbättras.
Utredningen arbetade länge med utgångspunkten att förtydliga
uppgifterna i de nu befintliga råden och att flytta vissa finansieringsuppdrag.
Utredningen kom dock efterhand fram till att sådana
förändringar skulle vara otillräckliga om målen för forskningsfinansieringen
– att på en och samma gång uppnå hög vetenskaplig
kvalitet och samhällseffekt – ska kunna uppnås. Utredningen har
inte kunnat se att dagens forskningsfinansiella system förmått
skapa samordning mellan olika aktörer eller mellan olika insatsformer,
annat än undantagsvis. Justeringar av mandat och uppgifter
kan bara marginellt ändra på samordningsbristerna. Det finns
161