Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bilaga 4 <strong>SOU</strong> 2008:30<br />
Relativ betydelse av medel från forskningsråden <strong>och</strong><br />
Vinnova för högskolor, nya universitet, äldre universitet<br />
<strong>och</strong> övriga organisationer<br />
Figur 2 Relativ fördelning av beviljade medel mellan de fyra myndigheterna<br />
(2001–2007)<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Högskolor Nya universitet Äldre universitet Övriga<br />
organisationer<br />
FAS Formas VINNOVA VR<br />
Bland universitet <strong>och</strong> högskolor är Vetenskapsrådet den viktigaste<br />
myndigheten för forskningsfinansiering. Men Vetenskapsrådet<br />
stödjer forskning inom alla vetenskapsområden <strong>och</strong> den framskjutna<br />
positionen är därför förväntad. Det är intressantare att<br />
notera skillnaderna i lärosätenas finansieringsprofil. För äldre<br />
universitet utgör Vetenskapsrådet den klart viktigaste inkomstkällan.<br />
Därefter följer i fallande ordning Formas, Vinnova <strong>och</strong> Fas.<br />
Fas relativa betydelse för samhällsvetenskaplig forskning är dock<br />
underskattad. Vinnovas betydelse för de tekniska högskolorna är<br />
även den sannolikt större än vad figur 2 indikerar. Vinnova står för<br />
en mycket stor andel av de nya universiteten <strong>och</strong> högskolornas<br />
forskningsfinansiering.<br />
206
Change language