Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SOU</strong> 2008:30 Lösningar<br />
under myndigheternas första sex år, men det har saknats uppföljning<br />
<strong>och</strong> utvärderingar om verktygens effekter. Samtidigt bör<br />
det framhållas att styrdokumenten för de fyra myndigheterna är<br />
sparsamma med uppdrag om samverkan <strong>och</strong> arbetsfördelning kring<br />
större satsningar. Rollfördelningen mellan de statliga forskningsfinansiärerna<br />
<strong>och</strong> andra offentliga aktörer inom kommersialisering<br />
<strong>och</strong> stöd för små <strong>och</strong> medelstora företag är inte heller klarlagda,<br />
vilket inte gagnar effektiviteten i insatserna. Utredningen har också<br />
kunnat konstatera att forskningsfinansieringssystemet, trots<br />
ambitioner i motsatt riktning, fortfarande är mycket omfattande<br />
<strong>och</strong> heterogent. Trots avsikten att Vetenskapsrådet, Fas <strong>och</strong><br />
Formas samt Vinnova skulle stå för huvudparten av den statliga<br />
forskningsfinansieringen, så förekommer det forskningsrådsliknande<br />
organisationer i många statliga myndigheter; dessutom finns<br />
en betydande finansieringsström som inte är <strong>kvalitet</strong>skontrollerad<br />
alls. Syftet med 2001 års reform var att underlätta för forskarna <strong>och</strong><br />
för lärosätena att kraftsamla <strong>och</strong> skapa förutsättningar för starka<br />
excellenta forskningsmiljöer, <strong>och</strong> för att skapa förutsättningar för<br />
att forskningen skulle generera nytta <strong>och</strong> innovationer i samhället.<br />
Denna förenkling har inte kommit till stånd. Därför menar<br />
utredningen att en betydande del av de forskningsmedel som<br />
fördelas genom andra myndigheter bör överföras till den nya<br />
myndigheten. Det är emellertid angeläget att den nya myndigheten<br />
är lyhörd gentemot en bred krets av intressenter, <strong>och</strong> att den<br />
utvecklar mekanismer för dialog med dessa.<br />
4.1.1 Styrformer <strong>och</strong> ekonomi<br />
Utredningens förslag förutsätter att en större del av forskningens<br />
basfinansiering förmedlas via de direkta anslagen till universitet <strong>och</strong><br />
högskolor. Dock tar inte utredningen ställning till kriterier eller<br />
former för resursfördelning (se t.ex. Resursutredningens<br />
[U 2004:03] betänkande <strong>SOU</strong> 2007:81). Tyngdpunkten i dagens<br />
forskningsfinansieringssystem ligger i att hantera stora mängder<br />
projektansökningar <strong>och</strong> att fördela relativt begränsade bidrag till<br />
enskilda forskare eller små grupper. Denna grundläggande finansiering<br />
måste hanteras annorstädes, eller på annat sätt, utan att<br />
<strong>kvalitet</strong>skriterier <strong>och</strong> konkurrens för den skull åsidosätts. På så sätt<br />
kan den nya forskningsfinansiären koncentrera sig på större <strong>och</strong><br />
bredare uppgifter. Det löpande arbetet med en stor volym ansök-<br />
129
Change language