Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

SOU 2008:30 Lösningar
vetenskapliga landvinningar samtidigt som de globala behoven inte
kan lämnas utanför de svenska forskarmiljöerna.
Inom dagens statliga forskningsfinansieringsorganisation stöds
medicinsk forskning huvudsakligen av Ämnesrådet för medicin vid
Vetenskapsrådet och av landstingen via ALF-medel. Utredningen
kommer inte att behandla frågan om ALF-medlens hantering.
Utredningen vill däremot föreslå att det samlade rådet för medicin
och hälsa får en bredare inriktning än dagens ämnesråd. Utredningen
menar att det finns ett behov av ett råd som kan ta ansvar
för hela hälsoområdet, från grundforskning inom livsvetenskaperna
och biomedicinen till anknytning mellan forskning och klinisk
verksamhet eller till innovationer och nya behandlingsmetoder. Ett
sådant råd kan också fungera som en nationell nod i arbetet med att
tackla de globala ohälsoproblemen. Ämnesrådet för medicin är i
nuvarande form inte anpassat för en sådan sammanhållen syn.
Inom problemområdet hälsa finns flera inriktningar som nu inte är
representerade eller har en naturlig hemvist inom ÄM, till exempel
frågeställningar rörande global hälsa, klinisk prövning och delar av
den behovsmotiverade vårdforskningen. I Sverige finns unika
förutsättningar för registerforskning vilket bör uppmuntras och
utvecklas. Ett sådant är det svenska initiativet för mikrodataforskning
inom socialvetenskaplig och medicinsk forskning,
SIMSAM. Även den kliniska forskningen omfattar verksamhet som
i dag inte kan rymmas eller stödjas i ÄM (Åtgärdsplan för den
kliniska forskningen, SOU 2007:8).
Det behövs kraftfullare insatser för att koppla grundforskningen
till kliniska tillämpningar, insatser som kommer att kräva helt andra
verktyg och instrument än de som dagens ämnesråd har till sitt
förfogande. Det kommer också att krävas ett nära och förtroendefullt
samarbete mellan ett råd för medicin och hälsa och
landstingen, så att resurserna kan samplaneras i högre grad än idag.
Bättre samordning mellan statliga finansiärer och privata aktörer,
till exempel forskningsstiftelser, behövs också, för att kunna svara
upp emot de stora resursbehoven i en moderniserad
hälsoforskningsorganisation.
Ett råd för medicin och hälsa måste samarbeta med en bred
uppsättning aktörer, såväl inom kommuner och landsting, som i
företag och branschorganisationer, internationella organ med mera.
Detta är uppgifter och relationer som i dagsläget inte ingår i ÄM:s
ansvar. I jämförelserna med andra länder har utredningen också där
kunnat se en markant ökad interaktion mellan forskare, forsknings-
145