Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utvärdering <strong>och</strong> analys <strong>SOU</strong> 2008:30<br />
2.1.3 Forskningsrådet för miljö, areella näringar <strong>och</strong><br />
samhällsplanering – Formas<br />
Faktaruta: Forskningsanslaget uppgår till 400 miljoner kronor<br />
från Miljödepartementet <strong>och</strong> 320 miljoner kronor från<br />
Jordbruksdepartement. Formas hade 46 anställda vid 2006 års<br />
utgång. Myndigheten leds av en generaldirektör medan forskningsmedlen<br />
fördelas av ett Forskarråd där majoriteten av ledamöterna<br />
utses av forskarsamhället genom elektorsval.<br />
Intentionerna med Formas<br />
Begreppet ”hållbar utveckling” fick sitt politiska genomslag i<br />
Brundtlandkommissions rapport från 1987, Vår gemensamma<br />
framtid. Begreppet är brett, <strong>och</strong> omfattar till exempel klimatförändring,<br />
energiförsörjning, skogs- <strong>och</strong> jordbruk, infrastruktur,<br />
fattigdom, lagstiftning <strong>och</strong> teknisk utveckling.<br />
Globalt tog sig hållbarhetsdiskussionen uttryck i olika avtal <strong>och</strong><br />
överenskommelser, till exempel Agenda 21 <strong>och</strong> Kyotoavtalet. I den<br />
svenska debatten kom paroller som ”det gröna folkhemmet” att<br />
förkroppsliga hållbarheten som politisk vision. Den nuvarande<br />
regeringen ger miljöfrågorna stor tyngd: i regeringsförklaringen<br />
2006 beskrevs miljöfrågorna som ”avgörande för utvecklingskraften<br />
i Sverige”. Samtidigt som miljömålen sattes högt ökade<br />
också förväntningarna på den gröna sektorn som drivkraft för<br />
sysselsättning <strong>och</strong> ekonomisk tillväxt.<br />
Miljödimensionerna finns sedan länge företrädda inom forskningspolitiken<br />
<strong>och</strong> Sverige har traditionellt haft en framskjuten<br />
position inom miljöforskningen. Synligheten har varit anmärkningsvärt<br />
stor inom områden som ekologi, klimatstudier <strong>och</strong><br />
miljökemi.<br />
Naturvårdsverket var länge den mest framträdande finansiären<br />
inom området, myndighetsorienterad i sin verksamhet men med<br />
stark förankring inom främst det naturvetenskapliga forskarsamhället.<br />
Naturvårdsverkets forskningsstöd avvecklades dock<br />
1997, för att tre år senare återupptas men då på en lägre nivå. Andra<br />
finansiärer inom området var Skogs- <strong>och</strong> jordbrukets forskningsråd<br />
(SJFR) <strong>och</strong> Byggforskningsrådet (BFR), som både stödde miljö-<br />
<strong>och</strong> hållbarhetsrelaterad forskning.<br />
62
Change language