Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Forskningsfinansiering</strong>ens organisation <strong>SOU</strong> 2008:30<br />
dessutom finansieringsstrukturen bättre anpassas efter förändringar<br />
<strong>och</strong> förskjutningar inom forskning <strong>och</strong> samhällsliv. Vidare<br />
förväntas en centraliserad struktur bättre kunna hantera breda<br />
analytiska <strong>och</strong> rådgivande uppgifter utan att hemfalla till snävt<br />
sektorstänkande <strong>och</strong> intressebevakning.<br />
Erfarenheterna visar dock att så breda forskningsfinansiärer har<br />
brottats med många samordningsproblem, inte minst eftersom<br />
delarna ofta blivit starkare än den centrala nivån. När Norges<br />
forskningsråd inrättades 1993, skulle uppgifterna blandas över hela<br />
linjen, så att grundläggande forskning <strong>och</strong> tillämpningar finansierats<br />
inom alla sex divisioner. Det centrala rådet skulle driva på<br />
<strong>och</strong> samordna divisionerna, fylla en samlad rådgivningsfunktion<br />
samt skapa ökad samverkan mellan universitet, institut <strong>och</strong> andra<br />
forskningsutförare. <strong>Regeringen</strong> utsåg styrelsen för rådet medan<br />
rådet utsåg styrelser för var <strong>och</strong> en divisionerna. En utvärdering av<br />
Norges Forskningsråd, gjord 2001, visade dock att uppgifterna<br />
1<br />
hade haft svårt att blandas inom de olika rådenTPF FPT. Traditioner inom<br />
de olika råden hade därför levt kvar; grundforskningsinriktade råd<br />
fortsatte att vara grundforskningsinriktade <strong>och</strong> omvänt. Den<br />
anförda förklaringen till denna utveckling var att relationen mellan<br />
den centrala styrelsen <strong>och</strong> divisionsstyrelserna har varit alltför svag.<br />
Rådet hade inte fått någon tydlig rådgivande <strong>och</strong> koordinerande<br />
roll i det norska forskningssystemet, inte heller i förhållande till det<br />
omfattande norska forskningsinstitutssystemet. Som en följd<br />
omorganiserades rådet 2004 <strong>och</strong> delades istället in i tre<br />
ämnesövergripande divisioner, en grundforskningsdivision (med<br />
projektfinansiering), en strategisk division <strong>och</strong> en innovationsdivision.<br />
Därigenom har Norge närmat sig den finansieringsmodell<br />
som råder i Sverige <strong>och</strong> i Finland, om än inom ramen för en<br />
sammanhållen myndighet.<br />
Den holländska erfarenheten leder också i riktning mot<br />
fragmentering inom en samlad organisation. NWO (Nederlandse<br />
Organisatie voor Wetenschappelijk Onderzoek) är i praktiken en<br />
sammansmältning av tidigare oberoende finansiärer, som integrerats<br />
i den nya strukturen med i princip oförändrat mandat. Detta<br />
mandat är visserligen bredare än för de svenska ämnesråden, men<br />
den centrala nivåns styrning är svag. I Nederländerna är erfarenheten<br />
därför att myndigheten som enhet blivit svagare än sina<br />
ingående delar, eftersom delarnas identitet är knuten till området<br />
1<br />
TP<br />
PT A Singular Council: Evaluation of the Research Council of Norway, Technopolis 2001.<br />
120
Change language