15.09.2013 Views

Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Utvärdering <strong>och</strong> analys <strong>SOU</strong> 2008:30<br />

halt. Helt skilt från dessa utvärderingar har rådet genomfört en<br />

mängd studier av det svenska forskningssystemets utveckling med<br />

avseende på publiceringar, citeringar <strong>och</strong> resurser. Dessa arbeten<br />

har ett informativt värde, men bidrar inte nämnvärt till en förbättrad<br />

förståelse av det svenska forskningssystemets utveckling<br />

<strong>och</strong> framtidsutsikter. De tycks inte heller, mer än undantagsvis, ha<br />

fått någon större inverkan på det inre arbetet inom Vetenskapsrådet.<br />

Det är anmärkningsvärt att utvärderingar <strong>och</strong> analyser<br />

genomförts frikopplat från varandra. En mer sammanhållen form<br />

för utvärderingar <strong>och</strong> uppföljningar hade varit mer produktiv. En<br />

rullande planering av områdesutvärderingar hade också varit<br />

värdefull. Till analysbehovet kan också räknas studier av nya<br />

områden <strong>och</strong> gränsytor mellan forskningsfält.<br />

Ämnesråden – i centrum eller som undantag?<br />

Samtidigt som regeringen framhöll många av de gemensamma<br />

utmaningar som Vetenskapsrådets olika delar stod inför, underströks<br />

också att Vetenskapsrådets arbetssätt främst skulle vara<br />

responsivt. Finansieringen skulle främst fördelas efter forskarinitierade<br />

projekt – man aviserade rentav att ramen för forskarinitierade<br />

projekt borde öka (prop. 2000/01:3, s. 100). Redan från starten<br />

fanns det med andra ord inbyggda motsättningar mellan målen för<br />

rådet.<br />

Den bärande delen kom därför i allt väsentligt att utgöras av<br />

ämnesråden. Dessa kunde också snabbt sätta igång sin verksamhet,<br />

eftersom upparbetade rutiner <strong>och</strong> arbetsformer redan fanns. Ett<br />

ämnesråd var dock nykonstruerat (ämnesrådet för naturvetenskap<br />

<strong>och</strong> teknikvetenskap) <strong>och</strong> i det fallet fordrades betydande möda<br />

<strong>och</strong> energi för att harmoniera olika finansieringsmodeller (TFR<br />

med sina ramprogram, NFR med projekt). Utbildningsvetenskap<br />

var helt nytt <strong>och</strong> fick därför utveckla sina egna specifika rutiner (se<br />

nedan).<br />

Den wigzellska utredningen förordade starkt att ämnesrådens<br />

tilldelning skulle bestämmas av regeringen, inte av Vetenskapsrådets<br />

styrelse, för att på så sätt undvika diskussioner om omfördelningar<br />

mellan olika vetenskapliga fält. <strong>Regeringen</strong> följde senare<br />

detta förslag. Som en effekt av detta fick ämnesråden en stark<br />

ställning inom Vetenskapsrådet <strong>och</strong> en betydande självständighet<br />

att utforma sina rutiner; en stor variation i sättet att utforma<br />

36

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!