Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utvärdering <strong>och</strong> analys <strong>SOU</strong> 2008:30<br />
Vinnovas utlysningar är två skilda sätt att presentera planer,<br />
långsiktiga mål <strong>och</strong> samverkansnätverk. Ett illustrativt exempel på<br />
detta är arbetslivsforskningen, där Fas <strong>och</strong> Vinnova inte åstadkommit<br />
den samverkan som förväntades. Teoretiskt borde det inte<br />
vara omöjligt att koppla samman de starka forskningsmiljöer som<br />
Vetenskapsrådet identifierar <strong>och</strong> finansierar med innovationssystemets<br />
mekanismer, som är Vinnovas huvudansvar. Vetenskapsrådet,<br />
<strong>och</strong> särskilt Ämnesrådet för teknik <strong>och</strong> naturvetenskap, stöder<br />
många enskilda forskare, grupper <strong>och</strong> större miljöer som knyter an<br />
till Vinnovas verksamhetsområden. Redan i skapandet av Vinnova<br />
fanns också ambitionen från regeringen att skapa interaktion<br />
mellan miljöer som bedrev såväl framstående grundforskning som<br />
projekt med behovsmotiverad inriktning. Utredningens egna<br />
undersökningar visar dock att påfallande få av de VR-stödda<br />
grupperna också erhåller finansiering av Vinnova (bilaga 4). Någon<br />
direkt systematik i utfallet i forskningsfinansieringssystemet går<br />
därför inte omedelbart att läsa ut. Denna studie indikerar också att<br />
dagens uppdelning i grundforskningsstöd <strong>och</strong> stöd till behovsmotiverad<br />
forskning slår igenom i verksamheten inom universiteten.<br />
Bristen på interaktion <strong>och</strong> samplanering mellan olika forskningsfinansiärer<br />
avspeglas därför i forskningens praktik.<br />
Fragmenteringen syns också på utförarnivån. I de forskningsstrategiska<br />
underlagen från universitet <strong>och</strong> högskolor spelar till<br />
exempel samverkan med forskningsinstituten en obetydlig roll <strong>och</strong><br />
finns inte med som en viktig målsättning för framtiden. Denna<br />
polarisering mellan olika slags forskningsmiljöer riskerar att ytterligare<br />
befästa barriärerna mellan relaterade aktiviteter <strong>och</strong> roller<br />
(grundforskning, tillämpad forskning, kunskapsutbyte). Utredningen<br />
finner också att stödet till större forskningsmiljöer – inom<br />
naturvetenskap <strong>och</strong> teknik från Vinnova, Stiftelsen för Strategisk<br />
Forskning <strong>och</strong> Vetenskapsrådet – inte bedömts <strong>och</strong> fördelats i en<br />
koordinerad process. Det har inneburit att vissa miljöer fått<br />
extremt omfattande stöd, medan andra också mycket konkurrenskraftiga<br />
miljöer blivit utan stöd, av mer eller mindre tillfälliga skäl,<br />
till exempel att utlysningarna utformades på ett likartat sätt <strong>och</strong> att<br />
flera finansiärer utpekade samma grupper. En högre grad av<br />
samordning <strong>och</strong> samplanering av stödet till forskningsmiljöer är<br />
därför nödvändigt om insatta resurser ska få avsedda effekter.<br />
Effekter ur ett nationellt perspektiv, till exempel kunskaps- <strong>och</strong><br />
kompetensförsörjning inom nya forskningsfält <strong>och</strong> kring viktiga<br />
näringslivs- eller samhällsintressen, åligger i dagsläget ingen av<br />
114
Change language