Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

Bilaga 4 SOU 2008:30
över 90 procent. Är denna andel oskälig? Ett sätt att bedöma detta
är att se om lärosätenas andel av Vetenskapsrådets medel matchas
av deras vetenskapliga storlek. Som indikator på vetenskaplig
storlek används lärosätenas andel av den svenska produktionen av
vetenskapliga artiklar. Uppgifter om de olika lärosätenas produktion
har hämtats från den bibliografiska databasen Web of Science.
Figur 4 Relationen mellan lärosätenas tillgång till Vetenskapsrådets
projektmedel och deras andel av den svenska artikelproduktionen
Artiklar
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
y = 1,1221x + 0,0032
R 2 = 0,9731
0% 5% 10% 15% 20%
Forskningsmedel från Vetenskapsrådet
Även om den använda modellen beskriver artikelproduktionen som
en funktion av forskningsmedlen, så lägger vi i detta sammanhang
ingen större vikt vid den komplicerade frågan om fördelningarnas
kausala relation, utan vi är primärt intresserade av se om fördelningarna
är proportionerliga i relation till varandra. De två mest
produktiva enheterna, vilka samtidigt får mest medel från
Vetenskapsrådet är Karoliniska Institutet och Uppsala universitet,
tätt följt av Lunds universitet och Göteborgs universitet. Därefter
följer Stockholms universitet, Umeå universitet, KTH, Linköping
och Chalmers. Dessa nio lärosäten utgör de som i ovanstående
analyser klassificerats som äldre universitet. Nya universitet och
högskolor återfinner vi närmast diagrammet origo. Ingen av dessa
enheter har mer än 2 procent av den svenska artikel produktionen.
208