Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utvärdering <strong>och</strong> analys <strong>SOU</strong> 2008:30<br />
5<br />
arbetslivsforskning (RALF). I Anders Flodströms utredningTPF FPT<br />
föreslogs att hela RALF tillsammans med KFB <strong>och</strong> Nutek-teknik<br />
skulle bilda en ny myndighet (FoU-myndigheten). Även byggforskningen<br />
– som dock inte ingick i utredningens uppdrag –<br />
ansågs med fördel kunna integreras i den nya myndigheten.<br />
Wigzells utredning behandlade bara kortfattat den nya myndighetens<br />
mandat, medan Flodströms utredning var mer utförlig.<br />
Utredningen föreslog en tredelad myndighetsstruktur för den<br />
svenska innovationspolitiken. En roll var forskningsfinansiärens,<br />
med uppgiften att integrera forskning med andra innovationsdrivande<br />
aktiviteter. Den skulle inte bara rikta sin verksamhet mot<br />
universitet <strong>och</strong> högskolor utan också mot myndigheter <strong>och</strong><br />
företag. De andra två uppgifterna, analys <strong>och</strong> omvärldsbevakning<br />
respektive stöd till entreprenörskap <strong>och</strong> regional utveckling, skulle<br />
läggas på separata myndigheter (på detta stadium benämnda<br />
”Strukturinstitutet” <strong>och</strong> ”Nationellt centrum för verksamhetsutveckling”).<br />
Den tänkta arbetsfördelningen var att FoU-myndigheten<br />
ansvarade för samverkan med företag som omfattade forskning,<br />
medan det nationella centrat ansvarade för andra typer av<br />
samverkan, ”av mer praktisk karaktär”. Strukturinstitutet, slutligen,<br />
skulle ta ett brett omvärldsanalytiskt ansvar medan de andra<br />
myndigheterna huvudsakligen skulle vara avnämare av institutets<br />
verksamhet.<br />
FoU-myndigheten föreslogs ha ett par huvuduppgifter: finansiering<br />
av programområden, stöd till samverkan <strong>och</strong> kunskapsutbyte<br />
mellan olika aktörer, främst universitet, institut <strong>och</strong><br />
näringsliv, samt internationell forskningssamverkan. Verksamheten<br />
förväntades präglas av målet ”uthållig tillväxt, rörlighet <strong>och</strong><br />
tillgänglighet samt säkerhet”. Bredden i verksamheten skulle också<br />
genomsyra planeringen. Innovationer uppkom, menade utredningen,<br />
ofta genom korskopplingar mellan teknisk forskning,<br />
arbetslivsutveckling <strong>och</strong> transport/infrastruktur. En stark finansiär<br />
med ett samlat ansvar för dessa områden borde därför ha goda<br />
möjligheter att understödja utveckling <strong>och</strong> omdaning i svenskt<br />
samhällsliv <strong>och</strong> ekonomi.<br />
Flodströms utredning framhöll vidare att det fanns ett behov av<br />
en tydligare ansvarsuppdelning mellan olika finansiärer, främst<br />
inom transport- <strong>och</strong> arbetslivsområdena. Den nya myndigheten<br />
skulle finansiera forskning av mer allmän nytta <strong>och</strong> <strong>relevans</strong> för<br />
5<br />
TP PT tredning<br />
om vissa myndigheter, rapport 1999.<br />
78