Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

Utvärdering och analys SOU 2008:30
benämndes därefter ”excellenta forskare”, men det var i praktiken
högt rankade projekt som belönades.
Ämnesråden provade därefter olika vägar att också stimulera
forskningsmiljöer. ÄHS införde ett stöd till framstående forskare, i
syftet att bereda de främsta forskarna inom ett område tid för
koncentrerade insatser. Det är dock oklart på vilket sätt detta
gagnade uppbyggnaden av en vetenskaplig miljö eftersom stödet
gick till en enskild forskare för att bereda honom eller henne
samlad tid för forskning under en längre period. ÄNT meddelade
rambidrag med en betydligt större omfattning än vanliga projektbidrag.
Också medicin tilldelade vissa topprankade projekt extra
hög finansiering, dock endast undantagsvis över 1 miljon kronor
årligen. I och med 2007 års bidragsomgång har nivån justerats
uppåt, men även i dag ligger anslag till ledande forskare på runt
1,5 miljoner kronor årligen.
Det var först 2004 som VR på allvar utvecklade en form för
långsiktigt stöd till miljöer snarare än till enskilda projekt. Motiven
utvecklades i den forskningsstrategi som rådet tog fram 2003.
Rådet gjorde då på eget initiativ, och parallellt med andra forskningsfinansiärer,
en bred utlysning till alla områden riktad mot
miljöer snarare än projekt. Tio forskningsmiljöer erhöll då stöd på
4,4 miljoner kronor årligen under fem år. Fördelningen skedde över
hela Vetenskapsrådets ansvarsområde, utan öronmärkta medel till
något område. Denna hantering gav ett svagt utfall för HS-området,
sannolikt därför att traditionen att arbeta i större miljöer ofta
saknas där.
Denna utlysning kan betraktas som en testballong. Forskningspropositionen
2005 sköt framför allt in sig på Vetenskapsrådets roll
som finansiär av ”starka forskningsmiljöer”. Regeringen betonade
att stödet främst skulle gå till miljöer som höll högsta internationella
klass, värderat i bedömningar av internationella experter,
men också att innovativa och nyskapande miljöer skulle stödjas.
Hos Vetenskapsrådet föll satsningen ut i så kallade Linnéstöden
och Berzeliicentra. Beslutsproceduren skulle omfatta en ”noggrann
prövning av de potentiella miljöernas förutsättningar”. En förändring
i förhållande till 2004 års omgång var att medlen fördelades
och hanterades i ämnesspecifika kommittéer, med tillägg för en
kategori av ”övrig forskning” där tvärvetenskapliga konstellationer
bereddes av en ämnesövergripande grupp.
Det är ännu för tidigt att yttra sig om effekterna av Linnéstöden.
Vetenskapsrådet har fått kritik för hanteringen av utlys-
40