Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SOU</strong> 2008:30 Inledning<br />
Varje forskningsfinansiär har därutöver en uppsättning instrument<br />
till sitt förfogande. De varierar i ekonomisk omfattning, tidsutdräkt,<br />
målgrupper <strong>och</strong> organisatorisk komplexitet. Några exempel<br />
är projektfinansiering, rambidrag, programstöd, forskartjänster<br />
<strong>och</strong> centrumstöd. Instrumentens form <strong>och</strong> målsättning varierar<br />
kraftigt. På den ena extremen finns ett kortare post-doktoralt<br />
bidrag till en enskild forskare, avsett för meritering <strong>och</strong> karriärutveckling.<br />
På den andra extremen finns ett mångårigt program<br />
med blandat deltagande från olika ämnen <strong>och</strong> organisationer, med<br />
målsättningen att både utveckla ny kunskap <strong>och</strong> förändra en<br />
samhällssektor.<br />
Därutöver har (bör) varje forskningsfinansiär utvecklat mekanismer<br />
för att följa upp effekterna av relationen mellan mål <strong>och</strong><br />
instrument. Sådana utvärderingar <strong>och</strong> uppföljningar kan göras<br />
genom att en specifik stödform utvärderas eller genom att utvecklingen<br />
inom ett område följs upp <strong>och</strong> analyseras.<br />
I ett idealtillstånd sker följande. En myndighet får ett mandat<br />
<strong>och</strong> en uppgift, uttryckt i instruktion, regleringsbrev <strong>och</strong> i bakgrundstexter<br />
(propositioner, utredningar m.m.). Detta utgör ett<br />
slags fundament, naturligtvis tillsammans med myndighetens egen<br />
kännedom om <strong>och</strong> erfarenhet av det område inom vilket det verkar.<br />
Därutöver formulerar myndigheten olika understödjande mål, som<br />
vidgar <strong>och</strong> förtydligar regeringens intentioner. Ett exempel: ett<br />
begrepp som vetenskaplig <strong>kvalitet</strong> specificeras för det område målet<br />
avses, hur <strong>kvalitet</strong>en i forskningen i Sverige förhåller sig till andra<br />
länder, <strong>och</strong> om <strong>kvalitet</strong>sstödet ska innebära en vidgning av ett fält<br />
eller en ökad specialisering etc.<br />
I nästa steg operationaliseras målen genom att användningen av<br />
instrument värderas i förhållande till målen. Om målet är vetenskaplig<br />
<strong>kvalitet</strong> inom många mindre grupper, kan projektfinansiering<br />
i skarp konkurrens med internationell bedömning vara en<br />
framkomlig väg. Om målet är att skapa storskaliga miljöer <strong>och</strong>/eller<br />
tvärvetenskaplig samverkan, kan större <strong>och</strong> mer sammansatta<br />
program vara en annan framkomplig väg. Om förnyelse är målet,<br />
kan karriärtjänster fungera som ett lämpligt styrmedel. På denna<br />
kalibreringsnivå ligger myndigheternas stora bidrag. Genom en<br />
långsiktigt ackumulerad erfarenhet av insatsområden <strong>och</strong> relevant<br />
instrumentering, samt en djup kunskap om villkoren inom de<br />
områden som stöds <strong>och</strong> finansieras, bör de kunna göra självständiga<br />
<strong>och</strong> väl avvägda beslut om valet av stödformer. Myndigheterna<br />
kan därigenom också fungera väl i sin roll som forsknings-<br />
27
Change language