Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

SOU 2008:30 Utvärdering och analys
med att den tradition av forskarstyre som karakteriserat SJFR och i
stor utsträckning Naturvårdsverket skulle styra Formas verksamhet.
Rådet skulle därför utveckla former för att blanda grundforskning
och behovsmotiverad forskning, forskarinitiativ och
målinriktade programformer. Pluralism men också koncentration,
disciplinär fördjupning men också tvärvetenskap, excellens men
också praktiskt inriktat förändringsarbete skulle utmärka myndighetens
arbetssätt. Formas skulle spela en ledande roll på egen hand,
men också vara en kraftfull aktör som kunde samverka med andra
forskningsfinansiärer och sektorsorgan.
Efter att sex år har gått är det vår bedömning att Formas ur flera
aspekter har fullföljt intentionerna. Rådet har upprätthållit goda
relationer med forskarsamhället och uppfyllt det uppställda målet
om kvalitetsgranskning och forskarstyre. Det har i viss utsträckning
involverat branscher i formuleringen och finansieringen av
praktiknära forskningsprogram. Det har varit pådrivande i framtagandet
av olika forskningsstrategiska program för olika sektorer.
Det har också genomfört ett antal djupa och breda utvärderingar av
forskning inom Formas ansvarsområden.
Samtidigt finns det flera viktiga löften som ännu inte kunnat
infrias. Formas har haft påfallande svårt att ta kraftfulla initiativ
inom angelägna områden. Rådet använder sig istället av relativt små
projektanslag som huvudsaklig insatsform. Detta begränsar starkt
förmågan att sätta samman grupper med kompletterande kompetenser,
vilket sannolikt är nödvändigt om Formas ska kunna
hantera de stora uppgifter som det ansvarar för. Effekten har också
uteblivit inom flera områden där sektorerna har efterfrågat resultat.
Organisatoriskt är Formas präglat av samexistensen av olika
styrmodeller, med en stark och höggradigt specialiserad, forskardominerad,
beredningsorganisation men också en styrelse (numera
omdöpt till forskarråd) som har en betydande sektorsrepresentation.
Det förefaller som om intressena hos styrelsens elektorsvalda
ledamöter och företrädarna för sektorsintressena inte alltid
har kunnat harmonieras. Formas framstår som en finansiär som
inte fullt ut kunnat utveckla synergieffekter mellan olika roller och
styrmodeller, eller mellan olika insatsområden, eller mellan olika
intressen inom det miljöpolitiska området. Samverkan med
avnämare och intressenter av Formas forskning, liksom större
tvärvetenskapliga satsningar, har också svårt att få genomslag i
Formas verksamhet. En förändring av Formas organisatoriska
struktur är därför påkallad, utöver den förändring som trädde i
73