Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans, SOU ... - Regeringen

SOU 2008:30 Bilaga 4
De bägge fördelningarna inte är helt proportionerliga. De större
universiteten är något mera produktiva än vad som kan förväntas
En förklaring till detta kan vara att de olika universiteten har olika
forskningsprofil och vi vet att olika ämnesområden producerar
relativt sett olika volymer publikationer. Medicinsk forskning
genererar t.ex. stora volymer publikationer. Det går emellertid att
konstatera att mindre universitet och högskolors andel av Vetenskapsrådets
projektmedel är relativt proportionerlig mot deras
vetenskapliga storlek.
Hur kombineras forskningsmedel från olika myndigheter?
En av huvudfrågorna i denna undersökning gäller koncentrationen
av forskningsmedel till specifika forskningsledare och den relaterade
fråga om det är samma forskare som vinner konkurrensen i de
olika forskningsråden?
Analysen avgränsas till de individer vars medel förvaltas av
universitet och högskolor. I ett första steg ska vi se närmare på hur
överlappningen mellan de olika råden ser ut. Frågan är relevant med
tanke på att de olika myndigheterna ska vara funktionellt differentierade
och stödja olika typer av forskning, samt stödja forskning i
olika utvecklingsfaser. I ett andra steg kommer vi att se närmare på
vilken typ av forskning det är som stöds av olika forskningsråd.
Framförallt kommer vi i denna del att fokusera på de individer som
har fått flera ansökningar beviljade av flera forskningsråd.
Vi börjar analysen av hur forskningsråden indirekt samverkar
för att lösa forskarnas finansieringspussel, genom att ställa frågan
hur vanligt det är att enskilda forskare beviljas medel av flera olika
myndigheter?
209