Rapport innehållsförteckning - Arkus
Rapport innehållsförteckning - Arkus
Rapport innehållsförteckning - Arkus
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sammanfattning<br />
Säkerhet i tunnlar är en viktig fråga och att förbättra säkerheten för trafikanterna i biltunnlar<br />
är angeläget. Särskilt med tanke på att det byggs fler och fler biltunnlar för att öka framkomligheten<br />
i våra storstäder. Utformningen av tunneln och dess närmiljö, dess arkitektur och den<br />
upplevda helheten har stor betydelse. Genom att bygga tunnlarna så att trafiksituationen är<br />
begriplig och självinstruerande för bilisterna kan man öka både den faktiska säkerheten i<br />
tunnlarna och upplevelsen av säkerhet.<br />
Hösten 2008 startade forskningsprojektet ”Säkerhet i tunnlar” som är en studie med explorativ<br />
ansats av hur människor upplever säkerheten i relativt långa och moderna vägtunnlar.<br />
Det övergripande syftet med projektet är att förbättra förutsättningarna för att kunna bygga<br />
och bygga om tunnlar i framtiden, så att de upplevs som, och är, säkra och trygga att färdas i<br />
för trafikanterna. Projektet inleddes med en litteraturstudie för att ta fram den kunskap som<br />
finns internationellt inom området och att relatera undersökningen till denna kunskap. En<br />
sammanställning av ”state of the art” när det gäller forskning kring tunnelsäkerhet och<br />
beteendevetenskap kopplat till utformning och design inleder rapporten.<br />
Tidigare enkätundersökningar visar att ungefär en tredjedel av alla bilförare känner någon<br />
form av oro i samband med att köra bil i tunnel (SVEBEFO, 1997). Kvinnor känner större oro<br />
än män generellt. Enligt en norsk undersökning plågas uppemot 50% av alla kvinnor av oro<br />
och klaustrofobitendenser i tunnlar (Lauvland, 1990). 4% av alla bilförare avstår helt från att<br />
köra eller åka i tunnlar, om de har möjlighet. Det som oroar bilförarna är instängdhet,<br />
tunnelns längd, risk för stopp med köbildning, att tunneln går under vatten, dålig luft och<br />
mörker.<br />
I denna undersökning har vi försökt att på nära håll undersöka hur ett litet urval trafikanter<br />
upplever tre specifika tunnlar, Södra Länken, Götatunneln och Törnskogstunneln, genom att<br />
köra bil tillsammans med försökspersonen och intervjua dem. Bilförarna har först uppmanats<br />
att fritt kommentera tunneln och säkerheten under körning i tunneln, s.k. ”berättande<br />
körning”. Sedan har en strukturerad intervju genomförts efter körningen.<br />
Fyra fokusgrupper med studenter i olika åldrar har fått titta på filmsekvenser från tunnlarna<br />
och kommentera säkerheten och upplevelsen. Detta för att spegla hur unga personer som ännu<br />
inte kör bil, eller nyligen tagit körkort upplever biltunnlar. Två personer med uttalad<br />
tunnelfobi har också intervjuats då de fått titta på filmsekvenser från tunnlar.<br />
Film har använts som metod i detta projekt. Alla tre tunnlarna har filmats och intervjuer med<br />
försökspersonerna har filmats. Fokusgruppsmöten har filmats och även referensgruppsmöten.<br />
Alla intervjuer och möten har dessutom dokumenterats med bandspelare. De filmade<br />
sekvenserna från tunnlarna har varit ett underlag för att kunna analysera utsagorna från den<br />
berättande körningen i efterhand. Filmsekvenserna har också möjliggjort fokusgruppsmötena<br />
och intervjuerna med de två tunnelfobikerna.<br />
De tre tunnlarna är valda för att de är nybyggda och förhållandevis långa. Södra Länken (6<br />
km byggd 1998-2004), Törnskogstunneln (2 km byggd 2004-2008) i Stockholm och<br />
Götatunneln (1,6 km byggd 2000-2006) i Göteborg. Genom att välja nybyggda tunnlar har vi<br />
fått en uppföljning av tillämpningen av det nu gällande regelverket för tunnlar.<br />
Undersökningen kan därmed vara ett underlag för fortsatt diskussion kring regelverket och<br />
hur man kan mäta och verifiera tunnelsäkerheten för trafikanterna.<br />
En enkel undersökning gjordes parallellt med intervjuerna av hur stor olycksfrekvensen<br />
egentligen var i de tre tunnlarna, för att kunna jämföra med försökspersonernas upplevelse av<br />
säkerheten. Det visade sig att Södra Länken med sitt invecklade tunnelsystem med många<br />
påfarter och avfarter och många sträckor där man måste byta fil var ovanligt starkt<br />
olycksdrabbad, något som försökspersonerna inte var medvetna om. De förknippade i stället<br />
SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 13(125)