Rapport innehållsförteckning - Arkus

Med modern ITS och GPS-teknik borde trafikanterna kunna få tillgång till all sorts information
som har med tunnelns längd och eventuella hinder på vägen mm att göra. En av försökspersonerna
hade avancerade idéer om hur tunneln och bilen skulle kunna kommunicera
automatiskt. Det tar nog inte så lång tid innan dessa idéer blir verklighet. Samtidigt behövs det
funktionell fysisk skyltning och vägledning på plats.
Den elektroniska övervakningen i tunnlarna uppskattades av alla, det ger större säkerhet.
Några påpekade att fartkameror bidrar till plötsliga inbromsningar, vilket kan ställa till
trafikfara i tunneln.
Tunnelns utformning har stor betydelse för upplevelsen av säkerhet. Ju bredare och högre i
tak tunneln är, desto behagligare upplever trafikanterna att den är. Detta gäller samtliga
försökspersoner och det påvisas i ett flertal andra undersökningar (SVEBEFO 1997, Lauvland
1990, Mühlhauser 2002, Flø & Jenssen 2007). Ju smalare tunneln är, desto större är risken att
man ska känna sig klaustrofobisk. Flera försökspersoner kommenterade särskilt att de tyckte
det var bra med den breda vägrenen till höger. Flera påpekade att räddningsaktioner lättare
kan genomföras om vägbredden är tillräcklig.
Vid fokusgruppsmötet på KTH gjordes en jämförelse mellan de tre tunnlarna och då kommenterades
utformningen i hög grad. Mot slutet av diskussionen bad vi studenterna att välja
vilken tunnel de föredrog. Götatunneln fick sex röster och Södra Länken fick fyra röster.
Ingen i fokusgruppen valde Törnskogstunneln.
Motivering för valet av Götatunneln var: Tryggare i Götatunneln, ljuset, tunneln kändes ljus.
Motiveringen för valet av Södra Länken var: Välvt, ger rymd, inte så nära väggen, vill ha högt
i tak. Götatunneln känns lågt i tak.
I nedåtlut ökar farten, vilket flera av försökspersonerna konstaterade, någon upptäckte under
körningen att det gick alldeles för fort. Flera kommenterade att detta var ett säkerhetsproblem.
Några tyckte om nedåtluten, därför att man fick en fin överblick över trafiksituationen, andra
tyckte nedåtlutning var obehagligt därför att man åkte djupt ned i berget. Uppförslutning gav
indikation om att man närmade sig utfarten, vilket de som var mer skeptiska till tunnelkörning
uppskattade. Trafikfaran med hög hastighet i nedåtlutning är väl dokumenterat i flera rapporter
(Lauvland 1990, PIARC 2008, Asmussen & Engebretsen 2008).
Belysning och ljusförhållanden är viktiga och kommenteras övervägande positivt av
försökspersonerna i de tre tunnlarna. Belysningens stora betydelse för brukarna lyfts också
fram i andra rapporter (SVEBEFO 1997, Lauvland 1990, PIARC 2008, Mühlhauser 2002
m.fl.). Principerna för belysningen i Södra Länken, Götatunneln och Törnskogtunneln
diskuteras och analyseras i en nyutkommen Arkusrapport Ljussättning av broar och tunnlar
(Westholm et al, 2009). Deras bedömning av de tre tunnlarnas belysning är positiv.
Törnskogstunneln beskrivs kortfattat i rapporten och den sidoorienterade belysningen bedöms
som fin och att den ger rumskänsla, något som flera av försökspersonerna också upplevde.
Några uttryckte det som att belysningen var ”mysig”. Götatunnelns belysning beskrivs
ingående i Westholm et als rapport både dess konstnärliga uttryck och dess funktion.
Belysningen får gott betyg, man har t.o.m. kunnat halvera belysningen i tunneln under 2009,
utan att få några reaktioner från trafikanterna. Södra Länkens belysning beskrivs och analyseras
i rapporten; vägbelysningen är väl genomtänkt och välstuderad, men de mörka väggarna
och asfaltbeläggningen gör att energianvändningen blir större i Södra Länken än i Götatunneln.
Effektbelysningen i takelementen och konstverkens ljussättning är positiv, men medför
stora underhållskostnader.
Eftersom de tre tunnlarna är relativt nybyggda, är deras belysning modern och välstuderad
och upplevs också generellt som bra av försökspersonerna i vår undersökning. Ljusförhållan-
SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 67(125)