19.09.2013 Views

Rapport innehållsförteckning - Arkus

Rapport innehållsförteckning - Arkus

Rapport innehållsförteckning - Arkus

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

är samma frågeställningar som behandlas 20 respektive 13 år senare. I denna undersökning<br />

har vi tittat på nybyggda tunnlar och i bästa fall får vi ett mer positivt resultat förutsatt att<br />

tunnlar byggs bättre nu. Den mänskliga faktorn är dock fortfarande densamma – så hypotesen<br />

är ändå att det är samma faktorer som skapar oro för trafikanterna. Skillnaden i vår<br />

undersökning är att vi inte bara försöker lyfta fram vad som oroar trafikanterna, utan också<br />

vad de upplever som säkert. Den stora skillnaden är dock att vi gör en liten explorativ<br />

undersökning med kvalitativ metodik, kör tunnel med och intervjuar bilförare, medan deras<br />

undersökningar var breda kvantitativa enkäter 2<br />

. Genom att lägga resultaten sida vid sida<br />

hoppas vi kunna ge en viss känsla för hur representativa våra försökspersoner är.<br />

Representativiteten är ju alltid ett problem vid användande av kvalitativ metodik, med få<br />

informanter.<br />

En god säkerhetsfunktion i tunnlar uppnås genom samverkan mellan flera ingående element,<br />

där vägens utformning är ett element medan trafikant, fordon och styrning/drift är andra. De<br />

krav som gäller vid utformning, d.v.s. projektering, konstruktion, nybyggnad och förbättring,<br />

av tunnlar återfinns i Vägverkets allmänna tekniska beskrivning, ATB Tunnel 2004, en<br />

målstandard. Vägverket har bland sina prioriterade områden lyft fram säkerheten vid<br />

användning av tunnlar och särskilt betonat att kraven på verifikation och uppföljning av denna<br />

standard inte är särskilt väl utvecklade.<br />

Begreppen säkerhet och trygghet är viktiga att reflektera kring. Den faktiska säkerheten är en<br />

sak och den upplevda säkerheten en annan. Vi undersöker hur människor upplever säkerheten<br />

i biltunnlar om de upplever tunnelmiljön som säker och vilka faktorer som påverkar denna<br />

upplevelse. I dagligt tal kan man här tala om trygghet i trafiken. Men det finns också en fara i<br />

att man upplever trygghet i trafikmiljön, det kan göra att man inte är tillräckligt uppmärksam<br />

och därmed kan ens beteende innebära en trafikfara. Exemplet med övergångsställen som<br />

trafikplanerare numera tar bort för att inte i onödan invagga gångtrafikanter i en falsk trygghet<br />

är typiskt för denna frågeställning. Gångtrafikanterna klagar högljutt på detta, men<br />

forskningen kring trafiksäkerhet visar entydigt på att gångtrafikanterna beter sig rationellare<br />

och säkrare utan övergångsställen.<br />

Det visar sig i vår undersökning att det bilförarna upplever som säkert är när de har<br />

situationen under kontroll, när de har överblick och när de vet hur de ska agera. Då den<br />

faktiska säkerheten i biltunnlar också påverkas positivt av att trafikanten är på alerten och har<br />

situationen under kontroll, blir det än mindre angeläget att använda sig av trygghetsbegreppet,<br />

som ju i sig innehåller en dimension av lugn och avslappning.<br />

Syfte<br />

Utgångspunkten i detta projekt är att studera hur bilförare upplever säkerheten i vägtunnlar<br />

och hur de resonerar kring säkerheten. Genom att köra i tunnlar med försökspersonerna och se<br />

i praktiken hur de hanterar de situationer som uppkommer i trafiken och att intervjua dem i<br />

direkt anslutning till körningen i en biltunnel, hoppas vi bidra till ett underlag för att diskutera<br />

hur tunnelns utformning påverkar trafikantbeteendet. Det övergripande syftet med projektet är<br />

att förbättra förutsättningarna för att bygga och bygga om tunnlar i framtiden, så att de<br />

upplevs som, och är, säkra att färdas i för trafikanterna.<br />

I detta projekt studeras trafikanters upplevelse av de säkerhetsaspekter som hör samman med<br />

tunnelns utformning såsom orienterbarhet, linjeföring, skyltning, belysning, gestaltning och<br />

upplevd säkerhet vid infart och utfart, utrymningsmöjligheter, trafiksituation mm. Syftet är att<br />

söka belysa målstandardens effekter, d.v.s. studera olika tunnlar i drift som byggts enligt<br />

kraven, och sedan precisera några av de kriterier som är särskilt viktiga att kunna verifiera.<br />

2 Lauvlands rapport som är mycket omfattande innehåller även ett par kvalitativa mindre studier med intervjuer.<br />

SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 17(125)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!