Rapport innehållsförteckning - Arkus

4 Resultatet av undersökningarna:
Intervjuerna i samband med tunnelkörningen med försökspersonerna redovisas fråga för fråga
i detta kapitel i sammandrag. Därefter redovisas resultatet från fokusgrupperna och intervjuer
med två tunnelfobiker. Sist i kapitlet kommer en genomgång av de olyckor som skett i
tunnlarna och en jämförelse mot hur försökspersonerna upplevde säkerheten. I bilaga 1 kan
man läsa en mer fyllig redovisning av intervjuerna med bilförarna. De fyra fokusgruppsmötena
redovisas utförligt separat i bilaga 2 och de två intervjuerna med personer med
tunnelfobi redovisas i bilaga 3.
Intervjuerna med bilförare i samband med tunnelkörning
Försökspersonerna
I undersökningen med bilförare i tunnlarna deltog sammanlagt 28 personer, 14 kvinnor och 14
män. Av dessa var de flesta positiva till att köra i tunnlar. Endast två av försökspersonerna
var negativa till tunnelkörning.
Åldersfördelningen var fördelad på detta sätt:
KVINNOR MÄN
20-29 30-45 46-60 61- 20-29 30-45 46-60 61-
8 1 4 1 5 3 2 4
Vi har med både kvinnor och män i samtliga åldersgrupper. Vi har med både personer som
anser sig vana vid tunnelkörning och sådana som är ovana. Gruppen med unga kvinnor och
unga män är förhållandevis stor och det beror på hur rekryteringen gått till. För att få upp
antalet försökspersoner till närmare ett trettiotal har vi anlitat studentförmedlingar i
Stockholm och i Göteborg. Det var ett praktiskt sätt att få kontakt med försökspersoner med
ett intresse för att delta. Övriga försökspersoner har sökts via informella kontakter inom
projektledningens kontaktnät och rekommendationer från kontaktnätet. Ingen av
försökspersonerna har koppling till Vägverket/Trafikverket och har heller ingen övrig
professionell kontakt med tunnelprojektering. De är deltagare enbart i egenskap av bilförare
och har ingen speciell kunskap om tunnlar. Samtliga deltagare bodde i respektive stad, och
hade därmed en god lokalkännedom, även om de som var ovana hade vissa svårigheter med
att hitta rätt. Å andra sidan ingick inte lokalkännedom i det vi studerade i undersökningen.
Alla deltagare fick tydliga anvisningar av försöksledaren vart de skulle köra och vilka körfält
som skulle användas i tunnlarna.
Urvalet är inte representativt, det är alltför litet för detta i en undersökning med kvalitativ
metod som denna. Deltagarna representerar enbart sig själva och sin egen uppfattning i
undersökningen. För att undersöka hur representativa deras synpunkter är behövs en större
enkätundersökning. Dock stöder vi oss i analysen på två större enkäter angående oro för att
åka bil i tunnlar, dels en norsk undersökning (Lauvland, 1990) dels en svensk undersökning
(SVEBEFO, 1997). På detta sätt kan vi ändå ha en viss uppfattning om hur pass representativa
deltagarnas synpunkter är generellt. Det som vårt projekt speciellt bidrar med i denna fråga
om oro är att vi tittar på nybyggda längre tunnlar av typen city-motorvägar, som inte fanns när
de tidigare undersökningarna gjordes.
I de citat från intervjuerna som presenteras i rapporten kommer försökspersonerna att kort
beskrivas efter varje citat.
SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 44(125)