Rapport innehållsförteckning - Arkus

önskade och fick ta del av tunnelfilmer från de tre tunnlarna. Hon ville använda dem för att
titta på i sin KBT 8
-träning för att vänja sig vid körsituationen i tunnlar. Hon intervjuades
också via telefon angående sin fobi, och bekräftade i stort de utsagor som de två försökspersonerna
med tunnelfobi gjort. Parentetiskt kan också nämnas att den ena av våra försökspersoner
med tunnelfobi har i efterhand berättat att hon nu tänkte försöka sig på att köra en kort
del av Södra Länken. Att aktivt titta på tunnelfilm och diskutera sin upplevelse har med andra
ord haft en viss terapeutisk effekt för henne. Kan man genom att förbereda sig noga och
studera realistiskt filmade filmsekvenser från den tunnel man ska åka i och därmed undvika
att få panik så vore det en stor lättnad för många tunnelfobiker.
Slutsatser
Sammanfattningsvis kan man säga att upplevelsen av säkerhet vid bilkörning i tunnlar i hög
utsträckning handlar om att ha situationen under kontroll. Om bilföraren känner att han eller
hon har full kontroll och vet vad som ska hända och hur man ska agera, känner han/hon sig
trygg och säker. Med en tunnelmiljö som på ett självklart sätt förklarar hur man ska göra, så
att man faktiskt gör rätt, skapas större trygghet.
De faktorer som ger minst upplevelse av kontroll i de studerade tunnlarna är den faktiska
hastigheten och ovetskapen om hur långt man har kvar av tunnelfärden. Bländning skapar
också osäkerhet. Dålig skyltning och snabba filbyten påverkar också känslan av kontroll
negativt. Tunnelns form och utformning, god sikt och framförhållning påverkar säkerheten
och upplevelsen av säkerheten.
En slutsats när det gäller förarbeteende i tunnlarna är att det behövs utbildning kring
tunnelsäkerhet både av yrkesförare och i den vanliga körkortsutbildningen. Alla bilförare
behöver veta hur man ska bete sig vid en tunnelolycka. Yrkesförare som är mer utsatta bör
veta hur man ska göra och även kunna föregå med gott exempel vid ett olyckstillbud.
Ytterligare forskning som vi ser borde göras inom detta område är:
En större undersökning genom en enkät till en stor grupp trafikanter, där samma faktorer
studeras som vi undersökte, skulle visa hur representativt vårt resultat är. Med vår småskaliga
explorativa undersökning har vi fått fram indikationer på en rad faktorer som kan påverka
upplevelsen av säkerhet, men vi vet inte hur stor andel av befolkningen som upplever
tunnelmiljön på samma sätt. Till exempel gäller detta frågorna kring attityder till mycket
långa tunnlar och tunnlar under vatten – där kan man inte använda vår ytterst småskaliga
undersökning för att dra några som helst slutsatser. Den ger bara rapsodisk information från
våra informanter.
En mer djupgående analys behöver göras av hur motiverad respektive omotiverad den oro är
som trafikanter har inför att köra i tunnlar. Särskilt när det gäller komplicerade tunnlar som
Södra Länken. Olycksstatistiken från Södra Länken var svår att få fram och det är osäkert hur
tillförlitlig den statistik vi tagit del av är. Det behövs noggrannare analyser av hur mycket
olyckor som verkligen sker i tunneln. Det kan också vara så att det är incident- eller händelserapporter
som ger den bästa bilden av säkerheten i tunneln, och hur den upplevs. Detta behöver
studeras, eftersom upplevelsen av säkerheten, eller oron, för många människor mer handlar
om ifall det är stopp i trafiken, än om det verkligen skett en olycka.
8 KBT Kognitiv beteendeterapi
SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 70(125)