Rapport innehållsförteckning - Arkus

Vi har fått kontakt med en kvinna och en man med uttalad tunnelfobi och de har varit vänliga
nog att ställa upp för intervjuer om sin tunnelskräck. Vi har vid intervjutillfällena med var och
en visat dem film från tunnlar och suttit och tittat tillsammans och de har först fått ge sina
spontana kommentarer och sedan har projektledaren intervjuat med frågorna från det
strukturerade intervjuformuläret. Båda dessa personer har även tillåtit att intervjuerna
filmades. Gemensamt för de två personer som intervjuades i projektet är att de tydligt beskrev
sin panik när de ofrivilligt hamnat i biltunnlar, och hur de själva upplevt att de inte klarat av
att handla rationellt. De två intervjuade personerna identifierade sig själva som tunnelfobiker
som fick akut klaustrofobi i tunnlar. De är öppna med sin fobi och hade utvecklat strategier
för att hantera sitt problem. De är vana bilförare, men de undviker noggrant att utsätta sig för
att köra eller åka i tunnlar.
Den kvinnliga försökspersonen intervjuades vid två tillfällen. Vid det första tillfället tittade
vi på filmsekvenser av Götatunneln och samtalade kring hur hon upplevde säkerheten i denna
tunnel. Denna intervju spelades endast in på band och ingick i den inledande testen av
metoden. Den andra intervjun med henne filmades och spelades in på band, och den
utprovade frågeguiden för en strukturerad intervju användes. Vid detta andra tillfälle tittade vi
på filmsekvenser av Södra Länken.
Den manliga försökspersonen fick vi kontakt med långt senare i projektet, efter att vi
genomfört den sista fokusgruppen med jämförelse av tre tunnlar. Vi lät därför honom titta på
filmsekvenserna från de tre tunnlarna och ge sina synpunkter och gick sedan igenom
aspekterna från frågeguiden.
Research angående inträffade olyckor i de tre tunnlarna.
För att kunna bedöma hur realistiska farhågor som försökspersonerna uttryckte när de
markerade farliga ställen på en karta har en snabb kontroll gjorts av vilka olyckor som
verkligen sker i de tre tunnlarna via STRADA. STRADA är ett informationssystem för data
om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på uppgifter från
både polisen och sjukvården och det är olyckor med personskador som rapporteras. Namnet är
en förkortning av Swedish Traffic Accident Data Acquisition. Undersökningen försvårades av
att det som ursprungligen avsågs vara ett rikstäckande redovisningssystem av trafikolyckor i
Sverige, STRADA, inte ännu har funnit sin form och att inte alla sjukhus rapporterar dit. De
olyckslistor som ändå kunde levereras var av mycket olika karaktär och det kartmaterial som
erhölls var också olika och inte direkt jämförbart.
Sökningar har gjorts på Internet för att se de olyckor som rapporteras via media – då täcker
man ändå in de större olyckorna.
I litteratursökningen hittades också en del material från undersökningar främst kring
trafikproblem i Stockholm, där Södra Länken år efter år klassificeras som en veritabel
flaskhals på grund av avstängningar som ofta har med inträffade olyckor att göra. Där fanns
även analyser av de olika ställen i tunnelsystemet som orsakar flaskhalsar.
SÄKERHET I TUNNLAR. Hur upplevs säkerheten i tre biltunnlar? 43(125)